1. Franska
1789

2. Loius XVI
Enväldeshärskare

3. Slottet Versailles

4. Marie Antoinette

5. Upplysningen

7. Nya idéer som kom IN:
Vetenskap, dvs. att man baserade sina kunskaper
på erfarenhet (empiri).
Människan skall använda sitt förnuft;
tänka själv och ifrågasätta om det som andra
säger är sant.
Jämlikhet och rättvisa i samhället!
Gamla idéer som åkte UT:
En uppfattning om hur världen är, som bygger
på vad som står i Bibeln.
Ett sätt att organisera samhället som bestäms
av Gud, och att förändringar endast kan ske om
Gud griper in.
Censur, dvs. att man inte fick skriva vad man
ville.

8. Borgare

9. Betalar mest skatt av
alla och utför arbete till
kyrkan staten och
Bönder markägarna. Deras
önskan är att äga
marken de brukar.

10. Allmänt missnöje:
Upplysningens idéer: Filosoferna proklamerar att
nationen ska styras av folket, inte av en enväldig
kung.
Borgarna: En ny klass som är missnöjd med
adelns och kyrkans privilegier.
Bönderna: Kände sig orättvist behandlade. De
betalar skatt till kyrkan och adeln och pengar till
jordägaren. De har ingen rätt att ha kvarn eller
vinpress och de får inte jaga.

12. Ekonomin är dålig på grund av flera
krig och allmän misskötsel
Bland annat har man hjälpt
amerikanarna i kriget mot
engelskmännen

13. Hur löser man finanskrisen?
Kungens ministrar tänker att man kanske skulle
kunna ta skatt även av adel och präster.
(Det var ju så att det endast var hantverkare,
bönder och köpmän som betalade skatt på den
tiden.)
Detta skapar en konflikt mellan kungamakt och
adel.

14. Konflikten leder till att kungen som
sista utväg får kalla in
ståndsriksdagen. Han hoppas på att få
hjälp att lösa den ekonomiska krisen.
I och med att han kallar in
ståndsriksdagen kan man säga att han
ger upp sitt envälde.

15. Den 5 maj 1789 träffas alltså ståndsriksdagen på
slottet i Versailles. (För första gången på 175 år)

16. 300 adelsmän (1 röst)
300 präster (1röst)
600 folkvalda borgare (1 röst)

17. Man bråkar om hur man ska rösta.
Kungen klarar inte av att lösa
konflikten.
Tredje ståndet bildar
Nationalförsamlingen.

18. Nationalförsamlingen bildas av det tredje
ståndet eftersom de är missnöjda med
att de bara har en röst trots att de är fler.

19. Den 19 juni 1789 går hela
prästerståndet med i
Nationalförsamlingen.
Nu är kungen villrådig ...

20. Han förstår att Nationalförsamlingen är
ett hot och han samlar soldater med
kanoner och gevär kring det hus där
Nationalförsamlingen har sina möten. När
medlemmarna kommer dit för att träffas
kommer de inte in.

21. Istället kommer man då överens om att samlas
på ett sportcenter ; ett så kallat bollhus.

22. Man svor på att inte skiljas förrän
Frankrike fått en skriven författning.
(“Bollhuseden”)

23. Följande sker i och med att
Nationalförsamlingen bildas:
• De tre stånden slås ihop till Nationalförsamlingen.
• Man tar bort livegenskapen, skatteskillnader och
kyrktiondet. Alla ska betala skatt! Adelns privilegier tas
bort.
• Nationalförsamlingen skriver ”Deklarationen om de
mänskliga rättigheterna” där det står att alla är jämlika
från födseln och att alla ska ha politisk frihet,
yttrandefrihet och tryckfrihet.
• Revolutionen sprids ut på landsbygden. Adelsmän runt om
i Frankrike. flyr landet i skräck.

25. Det börjar pyra bland befolkningnen.
Det hade varit missväxt och på grund
av detta var brödet dyrt. Folk svalt.
På Paris gator började folket samlas
till upprorsmöten ...

26. Den 14 juli 1789 stormade folket i Paris
Bastillien

27. Bastiljen stormades för att folket trodde att kungen skulle försöka
stoppa Nationalförsamlingen.
Man var rädd att det fanns militärer inne på Bastiljen som skulle
sättas in mot folkmassorna.
Folket bröt sig in i Bastiljen för att man trodde att det fanns vapen
där. Man trotsade kungen.
Stormningen skedde den 14 juli 1789. Detta datum är nu
Frankrikes nationaldag.

29. Revolutionen spreds snabbt
från Paris till landsbygden

30. Kungen avrättas 1793
Att halshuggas i giljotinen var
det vanligaste dödstraffet.
Den dödsdömdes hals låstes
fast och en tung skära av stål
släpptes ner från ett par
meters höjd.
Huvudet föll ner i en korg och
visades sedan upp för
publiken.
Att beskåda avrättningarna
var ett vanligt folknöje.
Eftersom kungen hade
försökt fly till sina rika vänner
i Österrike, så dömdes han
för landsförräderi av
konventet. Han halshöggs i
Paris 1793.

31. Efter det blir revolutionen alltmer radikal . Man
inför stora och snabba förändringar. En av
revolutionsledarna hette Maximillian
Robespierre. Hans hårda styre som kallades
“Skräckväldet” ledde till att många blev emot
revolutionsidén. Robespierre halshögg tusentals
revolutionsmotståndare.

32. Robespierre styrde tillsammans med Marat och
Danton.
Man hade inrättat en ny riksdag som kallades
“konventet”.
Ledarna sa att i krig och krig är det viktigt att alla
följer dem.
De blev väldigt misstänksamma mot alla som inte
tyckte samma som dem. Under tiden som de
styrde i Frankrike så dödades 40 000 personer för
att de inte tyckte som revolutionsledarna.

33. Giljotinen användes flitigt under
Robespierres skräckvälde. Till slut
hade man fått nog och han halshöggs
själv 28 juli 1794.

34. I länderna runt om Frankrike började de styrande
bli oroliga att revolutionen skulle sprida sig dit.
Den franska revolutionsarmén var en stark armé.
1792 förklarar Frankrike
krig mot Österrike,
Spanien, Nederländerna
och Storbritannien.
Usel organisation gör
dock att de måste ge
upp.

36. 1799 dyker en av generalerna
i armén upp och tar över
Frankrike genom en
militärkupp.
Napoleon blir den nye
envåldshärskaren

37. Sammanfattning/Vad hände sedan?
De hårda tagen under skräckväldet var inte riktigt det som de
franska folket hade gjort revolution för.
Det som revolutionsledarna kallat för det nya samhället bestod av
krig, svält och elände.
Tio år efter revolutionen är Frankrike återigen ett envälde, men
många av de förändringar som innebar mer rättvisa för dem med
minst makt blev kvar.

38. Följderna av revolutionen
Alla betalade skatt till staten. Tidigare var det bara tredje ståndet. Man hade inte längre olika
rättigheter beroende på om man var t.ex. adelsman eller bonde.
Livegenskapen avskaffades. Man var som bonde inte längre tvingad att vara bunden och
beroende av en adelsman.
Revolutionen leder till mer demokrati på längre sikt. Efter revolutionen var det självklart att ett
land skulle styras av folkvalda representanter.
Hur tror du att det varit i Sverige om franska revolutionen inte hade ägt rum?

39. Vi repeterar:
Orsakerna till revolutionen

40. 1. Frankrike var orättvist styrt.
Kungen (Ludvig XVI) hade all makt.
Han skulle kunnat ha tagit hjälp av ståndsriksdagen, men hade inte
gjort det på 175 år!
Tredje ståndet, som var fattigaste och som representerade 98% av
frankrikes befolkning, hade minst makt.

41. 2. Tredje ståndet var missnöjda
med adelns privilegier
Adeln betalade ingen skatt, de var skattebefriade.
De fick driva in skatt från tredje ståndet.
Adeln hade mer makt i de lokala råden och domstolarna.
Rätt att jaga på allas mark.
Rätt att ta ut avgifter på kvarnar, bagarbodar och
vinpressar från bönderna.

42. 3. Finanskris
Det var slut på pengar i statskassan för kungen hade
spenderat dem på krig, hovet (som var väldigt kostsamt) och
på att betala av skulder.
Högre skatter begärdes in eftersom det var slut i statskassan.
Det hade varit missväxt, vilket gjorde att det var dåligt med
mat.
Jordbruket drevs småskaligt och ineffektivt.

43. 4. Missnöje med kungen
Brydde sig inte om folket, mer om att vinna krig.
Levde i lyx trots att bönderna svalt.

44. 5. De nya idéerna
Idéer om frihet, jämlikhet och broderskap.
Att alla är lika mycket värda och har rätt att vara med
och bestämma.

45. FIN