SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 20
~ En sammanfattning ~ Elektricitet
Elektrisk laddning 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 2 - + + Alla atomer består av laddade partiklar I atomkärnan finns positivt laddade protoner Runt atomkärnan kretsar negativt laddade elektroner Partiklar med lika laddning repellerar varandra Partiklar med olika laddning attraherar varandra - Elektron Atomkärna Proton
Elektrisk laddning 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 3 Ett neutralt föremål får en elektrisk laddning när elektroner flyttas till eller från föremålet  Att ett föremål är elektriskt laddat innebär alltså att det har ett överskotteller ett underskott av elektroner jämfört med antalet protoner Ett elektriskt laddat föremål kan påverka ett annat föremål som då också blir laddat, ex. en laddad ballong fastnar mot en vägg
Åska 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 4 I ett åskmoln blir partiklar elektriskt laddade då de gnider mot varandra.  Positiva laddningar kan samlas i molnets övre del och negativa laddningar i dess nedre del.  I praktiken kan laddningarna fördela sig i molnen på ett mycket invecklat sätt.
Åska 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 5 De negativa laddningarna i molnets nedre del driver undan elektroner från markytan. Markytan blir då positivt laddad.  Då spänningen vuxit till sig och blivit tillräckligt stor sker en urladdning i form av en blixt.  Naturen strävar efter att utjämna skillnaden i laddning
Elektrisk spänning 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 6 Skillnaden i laddning mellan två föremål orsakar en elektriskspänning mellan dem Enheten för spänning är volt(V) Ett batteri har en minuspol och en pluspol Minuspolen har ett överskott av elektroner Pluspolen har ett underskott av elektroner
Elektrisk ström 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 7 När en skillnad i laddning uppstår vill naturen utjämna denna Därför kommer elektroner att röra sig från minus- till pluspol när de kommer i kontakt med varandra En ström uppkommer Om många laddningar (elektroner) förflyttar sig samtidigt är strömstyrkan stor.  Strömstyrka mäts i ampere (A).  elektroner
Elektriska kretsar 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 8 När ett batteri kopplas till en lampa med hjälp av sladdar skapas en elektriskkrets Spänningen i batteriet gör att det uppstår en elektriskström i kretsen Elektroner rör sig från minuspol till pluspol Strömmensriktning är dock från plus- till minuspol Så länge batteriet har spänning och kretsen är sluten så flyter strömmen
Ledare och isolatorer 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 9 Ledare = ett ämne som leder elektrisk ström, metaller är bra ledare I metallatomerär någon eller några av de yttersta elektronerna så löst bundna att de lätt avlägsnas från atomerna. Dessa kallas fria elektroner.  Isolator = ett ämne som inte leder elektrisk ström, exempel är plast, porslin och glas  I vissa ämnen är alla elektroner fast bundna till sina atomer. Sådana ämnen leder inte elektrisk ström.
Glödlampans konstruktion 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 10 För att en glödlampa ska lysa måste en sladd kopplas till botten av lampan och den andra till gängorna på sidan
Kopplingsscheman 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 11 När man ska rita en bild av en elektrisk krets använder man sig av symboler Sladdar ritas som räta linjer med räta vinklar Ett kopplingsschema är en förenklad bild av en krets Batteri/Spänningskälla + - Lampa Amperemeter Strömställare Strömmensriktning Voltmeter
Seriekoppling av batterier 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 12 När batterier seriekopplas adderas batteriernas spänning En lampa som kopplas till seriekopplade batterier lyser starkt men batterierna räcker inte så länge 1,5 V 1,5 V 3,0 V
Parallellkoppling av batterier 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 13 När batterier parallellkopplas blir spänningen samma som för ett batteri En lampa kommer att lysa länge men svagt 1,5 V 1,5 V 1,5 V
Seriekopplade lampor 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 14 Lampor som är seriekopplade finns t.ex. i julgransbelysningar Om en lampa skruvas ur eller går sönder så slocknar även de andra  Lamporna i kretsen får dela på spänningen i kretsen och lyser därför svagt Ju fler lampor i kretsen desto lägre spänning per lampa
Parallellkopplade lampor 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 15 Det vanligaste är att lampor är parallellkopplade Om en lampa gör sönder fortsätter de andra att lysa Varje lampa har en egen sluten krets till spänningskällan Parallellkopplade lampor lyser starkt eftersom de får hela kretsens spänning Batterierna tar dock slut fortare
Resistans 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 16 När en lampa kopplas till ett batteri går en ström av elektroner genom lampans glödtråd.  Tråden blir kraftigt uppvärmd och börjar glöda. Eftersom tråden är mycket tunn är det svårt för elektronerna att passera. Tråden har alltså stor resistans Resistans är elektriskt motstånd
Resistans 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 17 Resistans är en egenskap hos ämnen som påverkar förmågan att leda ström Ju större resistans desto sämre leder det ström Resistansen mäts i enheten ohm () Andra saker som påverkar resistansen är
Resistans 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 18 När resistansen i en krets ökar så minskar strömmen i kretsen och tvärtom En resistor är en komponent som har resistans, den används för att minska strömmen i en krets
Elektrisk energi 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 19 Elektrisk energi är en form av energi Den är lätt att omvandla till andra former av energi Elektrisk energi är energiform av hög kvalitet Fördel – lätt att transportera Nackdel – svår att lagra Elektrisk energi kan fås från bl. a. vattenkraftverk eller kärnkraftverk
Länktips 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 20 Elektricitet i ord och bildhttp://goo.gl/lgIA3

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Lillfarfar
 
Människokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenMänniskokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenjonathansikh
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg
 

Mais procurados (20)

Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: MagnetismLena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: DensitetLena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Densitet
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Evolution
EvolutionEvolution
Evolution
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1
 
Människokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganenMänniskokroppen del 3 andningsorganen
Människokroppen del 3 andningsorganen
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 

Destaque (10)

Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Magnetism
Magnetism Magnetism
Magnetism
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Electricity, magnetism and electromagnetism
Electricity, magnetism and electromagnetismElectricity, magnetism and electromagnetism
Electricity, magnetism and electromagnetism
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 

Semelhante a Elektricitet sammanfattning

Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 

Semelhante a Elektricitet sammanfattning (8)

Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
lektion
lektionlektion
lektion
 
Ftd2
Ftd2Ftd2
Ftd2
 

Mais de Malin Åhrby (20)

Indikatorer lab
Indikatorer labIndikatorer lab
Indikatorer lab
 
Syror och baser vt 16
Syror och baser   vt 16Syror och baser   vt 16
Syror och baser vt 16
 
Vattenexperiment
VattenexperimentVattenexperiment
Vattenexperiment
 
Celltyper
CelltyperCelltyper
Celltyper
 
Värme
VärmeVärme
Värme
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Syror och baser ht 14
Syror och baser   ht 14Syror och baser   ht 14
Syror och baser ht 14
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Rena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningarRena ämnen och blandningar
Rena ämnen och blandningar
 
Grundkurs i Kemi sammanfattning
Grundkurs i Kemi   sammanfattningGrundkurs i Kemi   sammanfattning
Grundkurs i Kemi sammanfattning
 
Brand
BrandBrand
Brand
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Material
MaterialMaterial
Material
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Astronomi 2012
Astronomi 2012Astronomi 2012
Astronomi 2012
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Hud muskler skelett
Hud muskler skelettHud muskler skelett
Hud muskler skelett
 

Elektricitet sammanfattning

  • 1. ~ En sammanfattning ~ Elektricitet
  • 2. Elektrisk laddning 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 2 - + + Alla atomer består av laddade partiklar I atomkärnan finns positivt laddade protoner Runt atomkärnan kretsar negativt laddade elektroner Partiklar med lika laddning repellerar varandra Partiklar med olika laddning attraherar varandra - Elektron Atomkärna Proton
  • 3. Elektrisk laddning 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 3 Ett neutralt föremål får en elektrisk laddning när elektroner flyttas till eller från föremålet Att ett föremål är elektriskt laddat innebär alltså att det har ett överskotteller ett underskott av elektroner jämfört med antalet protoner Ett elektriskt laddat föremål kan påverka ett annat föremål som då också blir laddat, ex. en laddad ballong fastnar mot en vägg
  • 4. Åska 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 4 I ett åskmoln blir partiklar elektriskt laddade då de gnider mot varandra. Positiva laddningar kan samlas i molnets övre del och negativa laddningar i dess nedre del. I praktiken kan laddningarna fördela sig i molnen på ett mycket invecklat sätt.
  • 5. Åska 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 5 De negativa laddningarna i molnets nedre del driver undan elektroner från markytan. Markytan blir då positivt laddad. Då spänningen vuxit till sig och blivit tillräckligt stor sker en urladdning i form av en blixt. Naturen strävar efter att utjämna skillnaden i laddning
  • 6. Elektrisk spänning 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 6 Skillnaden i laddning mellan två föremål orsakar en elektriskspänning mellan dem Enheten för spänning är volt(V) Ett batteri har en minuspol och en pluspol Minuspolen har ett överskott av elektroner Pluspolen har ett underskott av elektroner
  • 7. Elektrisk ström 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 7 När en skillnad i laddning uppstår vill naturen utjämna denna Därför kommer elektroner att röra sig från minus- till pluspol när de kommer i kontakt med varandra En ström uppkommer Om många laddningar (elektroner) förflyttar sig samtidigt är strömstyrkan stor. Strömstyrka mäts i ampere (A). elektroner
  • 8. Elektriska kretsar 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 8 När ett batteri kopplas till en lampa med hjälp av sladdar skapas en elektriskkrets Spänningen i batteriet gör att det uppstår en elektriskström i kretsen Elektroner rör sig från minuspol till pluspol Strömmensriktning är dock från plus- till minuspol Så länge batteriet har spänning och kretsen är sluten så flyter strömmen
  • 9. Ledare och isolatorer 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 9 Ledare = ett ämne som leder elektrisk ström, metaller är bra ledare I metallatomerär någon eller några av de yttersta elektronerna så löst bundna att de lätt avlägsnas från atomerna. Dessa kallas fria elektroner. Isolator = ett ämne som inte leder elektrisk ström, exempel är plast, porslin och glas I vissa ämnen är alla elektroner fast bundna till sina atomer. Sådana ämnen leder inte elektrisk ström.
  • 10. Glödlampans konstruktion 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 10 För att en glödlampa ska lysa måste en sladd kopplas till botten av lampan och den andra till gängorna på sidan
  • 11. Kopplingsscheman 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 11 När man ska rita en bild av en elektrisk krets använder man sig av symboler Sladdar ritas som räta linjer med räta vinklar Ett kopplingsschema är en förenklad bild av en krets Batteri/Spänningskälla + - Lampa Amperemeter Strömställare Strömmensriktning Voltmeter
  • 12. Seriekoppling av batterier 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 12 När batterier seriekopplas adderas batteriernas spänning En lampa som kopplas till seriekopplade batterier lyser starkt men batterierna räcker inte så länge 1,5 V 1,5 V 3,0 V
  • 13. Parallellkoppling av batterier 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 13 När batterier parallellkopplas blir spänningen samma som för ett batteri En lampa kommer att lysa länge men svagt 1,5 V 1,5 V 1,5 V
  • 14. Seriekopplade lampor 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 14 Lampor som är seriekopplade finns t.ex. i julgransbelysningar Om en lampa skruvas ur eller går sönder så slocknar även de andra Lamporna i kretsen får dela på spänningen i kretsen och lyser därför svagt Ju fler lampor i kretsen desto lägre spänning per lampa
  • 15. Parallellkopplade lampor 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 15 Det vanligaste är att lampor är parallellkopplade Om en lampa gör sönder fortsätter de andra att lysa Varje lampa har en egen sluten krets till spänningskällan Parallellkopplade lampor lyser starkt eftersom de får hela kretsens spänning Batterierna tar dock slut fortare
  • 16. Resistans 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 16 När en lampa kopplas till ett batteri går en ström av elektroner genom lampans glödtråd. Tråden blir kraftigt uppvärmd och börjar glöda. Eftersom tråden är mycket tunn är det svårt för elektronerna att passera. Tråden har alltså stor resistans Resistans är elektriskt motstånd
  • 17. Resistans 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 17 Resistans är en egenskap hos ämnen som påverkar förmågan att leda ström Ju större resistans desto sämre leder det ström Resistansen mäts i enheten ohm () Andra saker som påverkar resistansen är
  • 18. Resistans 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 18 När resistansen i en krets ökar så minskar strömmen i kretsen och tvärtom En resistor är en komponent som har resistans, den används för att minska strömmen i en krets
  • 19. Elektrisk energi 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 19 Elektrisk energi är en form av energi Den är lätt att omvandla till andra former av energi Elektrisk energi är energiform av hög kvalitet Fördel – lätt att transportera Nackdel – svår att lagra Elektrisk energi kan fås från bl. a. vattenkraftverk eller kärnkraftverk
  • 20. Länktips 2011-05-01 Malin Åhrby, Häggvallskolan 20 Elektricitet i ord och bildhttp://goo.gl/lgIA3