IKT Ekosystem i Stockholm

Rapport 2001:01
Ekosystemet ICT & Digital
Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen
Rapport 2015:16

Ekosystemet ICT & Digital
Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen
Rapport 2015:16

Foto omslag: Rob Brewer/flickr.com, Creative Commons (https://creativecommons.org/
licenses/by/2.0/). Bilden är modifierad.
Utgivningsår: 2015
ISBN: 978-91-7281-645-9
Författare: Professor Örjan Sölvell i samarbete med Carl Fohlin (kapitel 6) och Dr Sergiy
Protsiv (kapitel 4 och 5).
Rapporten är framställd av Ivory Tower AB för Länsstyrelsen i Stockholm och
medfinansierad av Tillväxtverket.
För mer information, kontakta Mattias Öhr, Maria Lindqvist eller Maria Lönn på
avdelningen för tillväxt.
Länsstyrelsen i Stockholm
Hantverkargatan 29
Box 22067
104 22 Stockholm
Telefon: 010-223 10 00
Länsstyrelsens rapporter finns på
www.lansstyrelsen.se/stockholm/publikationer

Förord
Under de senaste åren har innovationsfrågan fått ett ökat fokus i Europa. Som ett
resultat av detta har EU i samband med genomförandet av strategin Europa 2020
för smart, hållbar och inkluderande tillväxt introducerat begreppet ”smart specia-
lisering” för att utnyttja investeringar i forskning och innovation på ett effektivare
sätt. Detta har bland annat resulterat i krav på så kallade Research and Innovation
Strategies for Smart Specialisation (RIS3) för finansiering inom strukturfondspro-
grammen 2014–2020.
I Stockholms finns sedan 2012 den regionala innovationsstrategin Stockholm 2025:
Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Strategin lyfter fram fem prioriterade
policyområden; forsknings- och innovationsinfrastrukturen, tvärvetenskap, ka-
pitalförsörjning, innovationsupphandling och global attraktivitet. Den regionala
innovationsstrategin är av generell karaktär och fokuserar inte på specifika kompe-
tensområden eller branscher. Stockholms regionalfondsprogram Regionalt struktur-
fondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för regionalfonden
har däremot en övergripande inriktning mot att skapa en hållbar stadsutveckling.
Programmet har en uttalad ambition om att strukturfondspartnerskapet ska ta ökat
ansvar för att identifiera strategiskt viktiga utmaningar som ska adresseras i sam-
band med utlysningar inom programmet, den så kallade Stockholmsmodellen.
Under 2015 har det påbörjats ett arbete med att se över den regionala innovations-
strategin. Här spelar arbetet med RIS3 en viktig funktion för att vässa och aktua-
lisera strategin utifrån utvecklingen i Stockholmsregionen och vår omvärld. Som
ett underlag i processen togs under våren 2015 rapporten Kartläggning av styrke-
områden i Stockholmsregionen fram. Rapporten beskriver styrkeområden inom
forskning, näringsliv och offentlig sektor. Exempel på styrkeområden som lyfts är
Information and Communication Technology (ICT) och digitala näringar. För att
utforska dessa styrkeområden ytterligare har denna rapports nu tagits fram.
Rapportens ansats är att ge en bild av hur och varför Stockholms traditionellt starka
ICT-kluster har utvecklats till en av världens mest omtalade ”hot spots” av innova-
tiva digitala tech-bolag. Rapporten bygger på tolv nischer inom ICT och digitala
näringar och jämför Stockholms konkurrenskraft med världens starkaste tillväxtre-
gioner inom dessa.
Rapporten har tagits fram inom ramarna för den regionala samverkansplattformen
Innovationskraft Sthlm och medfinansieras av Tillväxtverkets program för regio-
nalt innovationsarbete och kluster. Den är ytterligare ett underlag som fördjupar
vår kunskap om Stockholmsregionens specifika konkurrens- och innovationskraft
och är en del av arbetet med att uppdatera den regionala innovationsstrategin i linje
med smart specialisering.

Rapporten har tagits fram av Ivory Tower AB. Konsulterna ansvarar själva för rap-
portens innehåll och rekommendationer. Ansvarig projektledare på Länssty-
relsen har varit Mattias Öhr, avdelningen för tillväxt.
Mats Hedenström

Innehållsförteckning
Sammanfattning...............................................................................8
1. Stockholm – ett ledande ekosystem inom ICT & Digital ............11
2. En modell för ett innovativt ekosystem ......................................14
3. Trädet – rötterna och trädkronan ...............................................29
4. Klustrens konkurrenskraft..........................................................36
5. Mikrogeografiska mönster inom regionen..................................42
6. En explorativ inblick i nätverken.................................................46
7. Slutsatser och rekommendationer .............................................57
Appendix I......................................................................................62
Appendix II.....................................................................................67
Appendix III....................................................................................69
– 7 –

Sammanfattning
Föreliggande rapport beskriver och analyserar Stockholms framgångar inom
ekosystemet ICT & Digital. Rapporten fångar dagens Stockholm där
nystartade företag –”start-ups” och ”spin-offs” – och framväxande nya
storbolag – ”Unicorns” (uppnått värdering på 1 miljard USD eller som
förväntas göra det inom två år) – såsom Klarna, Spotify, King och Mojang,
lever sida vid sida med mer traditionella företag och näringar inom Telecom,
Internet och IT.
Rapporten bygger på 12 länkade kluster inom ICT & Digital:
• Media och Design (TV, nyheter, poddar, underhållning m.m.)
• Mjukvaruutveckling (programvara, appar, betalsystem, säkerhet
m.m.)
• IT-konsulter (big data m.m.)
• Telekomutrustning (utrustning för mobila system, IP-telefoni m.m.)
• Teleoperatörstjänster (mobilabonnemang, satellittjänster m.m.)
• Videoproduktion
• Molntjänster (datalagring)
• Datorhallar
• E-handel (kläder, mat m.m.)
• Datorer & Komponenter (hårdvara)
• Musik & Inspelningar (strömmande tjänster m.m.)
• Digital Spelutveckling & Förlag (mobila spel m.m.)
Totalt arbetar i Stockholmsregionen drygt 100 000 personer i det privata
näringslivet inom ICT & Digital i drygt 40 000 företag. Ungefär hälften av
dessa företag är grundade efter 2008.
Konkurrenskraftsrankning
Rapporten visar att den statistiska bilden av Stockholmregionens position i
Europa består av två spjutspetsar: ett traditionellt stort kluster –
Telecomutrustning – och ett mindre och mer nyetablerat kluster – Digital
Spelutveckling & Förlag. Dessa två kluster ligger extremt högt i Europa
både vad gäller Stockholms specialiseringsgrad (så kallad lokaliseringskvot)
och produktivitet (mätt i lönenivå), Däremot ligger till exempel E-handel
lågt både vad gäller lönenivå och specialiseringsgrad.
– 8 –

Sju av 12 kluster i Stockholm är topprankade, både i Europa och i
världen. De ledande klustren är: Digital Spelutveckling & Förlag, Musik &
Inspelningar, Telecomutrustning, Videoproduktion, Media och Design,
Mjukvaruutveckling och IT-konsulter. Här rankas Stockholmsklustren
Topp-5 i Europa och Topp-10 i världen. Däremot är klustrens
konkurrenskraft sämre inom: Molntjänster, E-handel, Datorhallar,
Mobiltjänster, Datorer & Komponenter.
Överlag har stockholmsklustren behållit sina positioner inom alla
teknikområden under perioden 2008–2013. Ett par av de sämre rankade
klustren har dock stärkt sina positioner, där till exempel E-handel gått från
position 46 till 30 över fem år.
Rötter och nätverk
Dagens ekosystem har sina rötter i tre historiska kluster: telecom (med
rötter tillbaka till 1800-talets slut), mobilteknologi (med rötter till 1950-talet)
samt Bredband/Internet, den så kallade Dotcom-eran på 1990-talet, en period
då nya företag, affärsidéer och grupper av entreprenörer, riskkapitalister och
änglar växte fram i regionen. Många individer med kompetenser, kapital och
nätverk från dessa historiska ”öar” är kvar i dagens ekosystem, men de flesta
av företagen har försvunnit; en sorts omvänd neutronbomb!
Rapporten visar att ett fåtal individer utgjort centrala länkar i
ekosystemet. Dessa individer flyttar och kopplar ihop olika resurser (teknik,
kapital mm) samt skapar affärsmöjligheter och samarbeten genom sina
nätverk. Många av dessa individer har hämtat sin kraft från någon eller
några av de tre rötterna: telecom, mobilteknologi och dotcom-eran.
En explorativ inblick i de sociala nätverken som omger bolag och
organisationer i ekosystemet visar att de framgångsrika bolagen bli allt mer
sammanlänkade. Ekosystemet visar på en kapacitet att effektivt koppla
samman lovande nystartade bolag med kollektiva erfarenheter från
historiska kluster och företag. Ett fåtal individer har tagit centrala
positioner och har på så vis fått kompetens från flera ”resor” där ett antal
globala företag, så kallade Unicorns, har skapats. Dessa personer bidrar i
ökande utsträckning med sin erfarenhet och kapital i skapandet av nya
företag och agerar som förebilder och hjältar inom ekosystemet. Företag
som sticker ut är 13 stycken så kallade Unicorns och på utbildningssidan har
KTH och Handelshögskolan intagit de mest centrala positionerna.
Rapporten pekar på att nätverken möjligen är något insulära då bara cirka 10
procent av de observerade organisationerna (drygt tusen företag och
organisationer) i nätverket ligger utanför Sverige.
Mikrogeografiska mönster
Genom att studera mikrodata för alla arbetsställen (ett företag är nästan alltid
bara ett arbetsställe men ca 400 företag består av fler än ett arbetsställe inom
– 9 –

regionen) inom de olika klustren kan vi få en bild av hur mikrogeografin ser
ut inom regionen. Här uppvisar de olika klustren olika geografiska
mönster. Några är mer spridda medan andra är koncentrerade till
”öar”.
Nyföretagande
Totalt har vi inom Stockholm ICT & Digital ca 43 000 företag. Av dessa
43 000 företag har ca 21 000 tillkommit sedan 2008, vilket visar på en
mycket snabb förnyelse av näringslivet. Jämfört med etablerade företag visar
det sig att nyföretagandet i högre grad sker i ett större område kring City,
Östermalm, Vasastan och Södermalm, och att Kista kommit att spela en
mindre roll.
Slutsatser och rekommendationer
Rapporten drar slutsatsen att ekosystemet är mycket starkt men för att
utvecklas vidare så krävs insatser för att öka ”broar och trafik” mellan olika
typer av företag och organisationer; ekosystemet behöver en turbo och det
behöver kopplas mer till världen utanför – till globalt ledande universitet,
företag, riskkapitalister och så vidare.
Dagens ekosystem har rötter långt tillbaka vad gäller företag och
individer. I dagens grenverk syns bland annat Digital spelutveckling och
förlag, Strömmande media (film, musik med mera), Mobilapplikationer, E-
handel och Fintech (betaltjänster med mera). För att morgondagens
affärsidéer, appar och företag skall växa fram behövs insatser från många
parter.
Den politiska sidan (framförallt inom regionen, men även på nationellt plan)
måste bidra till att öka flödena inom ekosystemet, det vill säga bidra till att
brobyggarna (klusterorganisationer, inkubatorer, acceleratorer, co-working
spaces, formella nätverk och plattformar för möten, mässor med mera) lyfts
fram i rampljuset. Detta gäller även på individplan där ett fåtal individer är
de som är mest engagerade i brobyggandet mellan olika företag (stora och
små), mellan företag och forskning, mellan företag och utbildning, mellan
företag och riskkapital, mellan företag och det offentliga, mellan företag
inom klustret och andra kluster, och mellan företag och globala marknader
och värdekedjor. En ”Digitalkansler” är på sin plats för att stödja detta
arbete. Innovationsrådet och nu en innovationsminister som verkligen syns i
myllan är mycket positiva steg på vägen.
Ekosystemet är i stark tillväxt och då knakar det alltid i ”infrastruktur-
fogarna”. Det har lyfts fram i åtskilliga debatter, artiklar, rapporter med mera
att Stockholm har problem med tillväxten; det gäller bostäder,
kollektivtrafik, direkta flyglinjer från Arlanda, arbetstillstånd för
immigranter och så vidare, och det gäller skatteincitamenten (till exempel
marginalskatter och inte minst skatt på optioner).
– 10 –

1. Stockholm – ett ledande
ekosystem inom ICT & Digital
Det mesta ser ljust ut för Stockholmsregionen. Regionen växer i befolkning
och ekonomi och toppar många rankningar såsom en av de mest innovativa
regionerna1. Dessa index och rankningar använder en mängd mätfaktorer
såsom marknadsförmåga, förnyelseförmåga och innovationsklimat,
kreativitet och öppenhet, teknikhöjd och FoU, entreprenörskap och
företagande samt olika mått på regional specialisering2. I nationella
mätningar hamnar alltid Stockholm högst3
, och även i europeiska mätningar
(till exempel Regional Innovation Monitor) kommer Stockholm i topp4
.
Stockholm är en ledande Tech-stad5
, ledande investeringsstad6
och en av de
mest attraktiva städerna i världen. De kluster som brukar lyftas fram i
Stockholmsregionen inkluderar: Life Science (Hagastaden, Flemingsberg,
Södertälje, Strängnäs, Uppsala)7
, ICT (Kista, Södermalm), Miljöteknik
(KTH, Hammarby sjöstadsverk, Högdalen), Finans (City, HHS) samt
Kreativa näringar (Södermalm, Liljeholmen, Telefonplan).
Stockholm lyfts också ofta fram som en grön stad och har varit
Miljöhuvudstad i Europa. Det är därför ingen slump att USAs ledande think-
tank Brookings har valt Stockholm till en av tre städer i sitt ”Global Cities
Initiative” 2015.
I en uppmärksammad rapport8 från Niclas Zennströms riskkapitalbolag
Atomico hävdades att Stockholm ”per capita” nu är nummer två i världen på
att starta nya Techbolag efter Silicon Valley. Studien byggde på totalt 138
företag runt om i världen grundade efter 2003, vilka kommit upp i en
värdering över en miljard dollar (så kallade Unicorns, med andra ord en
dröm som alla letar efter). Stockholm hade fem positioner på listan: Skype
(uppköpt av Microsoft), Spotify, Klarna, King och Mojang (också uppköpt
av Microsoft). Konkurrenterna London, Berlin, Helsingfors och Köpenhamn
hade däremot färre bolag på listan. Silicon Valley imponerande med hela 53
företag.
Den här rapporten syftar till att beskriva och förklara utvecklingen; var står
vi idag – är klustren inom ICT och Digital internationellt
1
Se ”Stockholm det nya Silicon Valley? Stockholms Handelskammare Rapport 2015:3 samt
http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=8265&lang=en
2
Se tex Mälardalen Innovation Index – Sörmlandsbilder 7:2007. Länsstyrelsen Sörmlands Län.
3
Innovationsindex 2011 – Regional förmåga till ekonomisk förnyelse. Stockholm: SKL RegLab.
4
Se: https://ec.europa.eu/growth/tools-databases/regional-innovation-monitor/
5
http://www.savills.com/_news/article/105347/186561-0/2/2015/small-cities-are-big-hitters-for-tech-industry
6
http://www.mynewsdesk.com/se/stockholmbusinessregion/pressreleases/stockholm-aer-fjaerde-baesta-
europeiska-investeringsstad-375319
7
Se rapporten Sölvell, Ö (2014) Konkurrenskraften inom svenska Life Science kluster. Stockholm: Forum för
Health Policy.
8
http://www.zdnet.com/article/stockholm-is-the-most-prolific-billion-dollar-startup-hub-behind-silicon-valley/
– 11 –

konkurrenskraftiga? Och hur kunde Stockholm komma att utvecklas till ett
ledande ekosystem i Europa och i världen? Vi skall bland annat ge läsaren en
modell så att hen bättre kan förstå framgångarna, och vi skall också diskutera
vad som krävs för att ekosystemet skall bli ännu mer dynamiskt.
Rapporten fångar dagens Stockholm där nystartade företag (start-ups och
avknoppningar från storbolag och universitet) och nya storbolag – Unicorns
– såsom Klarna (betalsystem för E-handel), Spotify (strömmande digitala
musiktjänster), King och Mojang (digitala spel), lever sida vid sida med de
traditionella företagen och etablerade näringarna kring Telecom, Internet och
IT. Det visar sig att mycket av det nya vi ser idag har direkta rötter till de
väletablerade klustren i Stockholm (se vidare Kapitel 3 och 6).
Vi kommer bland annat att använda statistik för att mäta styrkan i
Stockholmklustren. Dock är svårt att göra exakta avgränsningar när nya
produktområden och affärsidéer växer fram. Först när företag och branscher
börjar ”sätta sig” kommer statistikmyndigheterna att lägga till nya
statistikavgränsningar (till exempel ”game development and publishing” som
kommit under senare år). Innovationer och nya företag växer både fram
inom traditionella branscher och kluster men ofta i skärningsmängden
mellan etablerade branscher. Vi har samlat de branscher som ryms inom ICT
& Digital och fått fram 12 länkade kluster:
• Media och design (TV, nyheter, poddar, underhållning m.m.)
• Mjukvaruutveckling (programvara, appar, betalsystem m.m.)
• Telecomutrustning (utrustning för mobila system, IP-telefoni m.m.)
• Videoproduktion
• Molntjänster
• Datorhallar
• Datorer & komponenter
• Musik & inspelningar (strömmande tjänster m.m.)
• Digital spelutveckling och förlag (spel för datorer, konsoler,
smartphones m.m.)
En del produkter/tjänster möter slutanvändare (B-2-C) medan andra
innefattar programmering, konsultverksamhet m.m. bakom kulisserna (B-2-
B) eller teknik som kopplar ihop apparater (M-2-M). En stor andel av den
svenska IT och kommunikationsindustrin är samlad kring
– 12 –

Stockholmsregionen, och i regionen arbetar ca 5–10 procent inom ICT9. I
tillägg arbetar stora grupper med forskning, utbildning och i olika
organisationer och institutioner relaterade till ICT & Digital.
9
http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va_13_07.pdf
– 13 –

2. En modell för ett innovativt
ekosystem
Det finns mängder av drivkrafter som förklarar utvecklingen i ett samhälle,
så för att förstå framgångarna i Stockholmsregionen inom ICT & Digital
behöver vi någon form av förenklad modell. Låt oss beskriva de olika
pusselbitarna i vår modell i tur och ordning.
Låt oss börja med att slå fast att ledande ekosystem och kluster kännetecknas
av ständiga flöden av innovationer, nystartade företag, avknoppningar och så
vidare. Resurser såsom teknik och kapital, och kompetenser burna av
individer har hög mobilitet och flödar både inom ekosystemet och har starka
kopplingar till globala marknader och värdekedjor. Humankapitalet är
högutbildat och specialiserat och infrastrukturen måste vara i världsklass.
En artikel i Virgin Entrepreneur10 pekade på att Sverige och Stockholm är
uppkopplat, har en stark entreprenöriell kultur, hög teknologisk nivå och hög
utbildningsnivå samt att svenskarna arbetar hårt, dock med avbrott för fika
som skapar viktigt slack i systemet. Artikeln tog upp den lilla
hemmamarknaden som en nackdel men troligen har litenheten och
öppenheten historiskt sett vänts till fördelar – man måste tänka globalt från
början, det gäller både i den ”gamla världen” där till exempel
Stockholmsföretagen Ericsson och Atlas Copco växte fram, och i den nya
världen där Spotify och flera spelbolag vuxit utifrån en global marknad
redan från starten.
Hösten 2014 uttalade sig Skype-grundaren Niclas Zennström om vad som
krävs för att ett ekosystem skall utvecklas till en mylla för nya företag med
global bärkraft (de så kallade Unicorns). Han betonade ”talanger, kapital och
förebilder”. Vi ser nu några av pusselbitarna i ett dynamiskt ekosystem växa
fram. Men låt oss börja med innovationerna, det vill säga nya idéer och
kunskap som omsätts i nya varor, tjänster och affärsmodeller, vilka i sin tur
skapar ekonomiskt värde (i privat eller offentlig verksamhet).
Innovationers ursprung
Om vi börjar med några av de mest hyllade företagen just nu i Stockholm:
Skype, Spotify, Klarna, King och Dice, finns det mycket att säga om
framväxten av dessa företag, men en sak har de gemensamt; de bygger inte
på forskning eller vetenskap utan är resultat av mer traditionellt
entreprenörskap och skaparkraft. Vi har ofta en övertro på att regioner med
10
http://www.virgin.com/entrepreneur/the-worlds-best-start-up-hubs-stockholm-sweden
– 14 –

tillväxt och starkt innovationsklimat i grunden bygger på stark forskning11.
Detta gäller för ett fåtal områden såsom Life Science, men i stora delar av
samhället kommer innovationerna från helt andra håll, nämligen från
uppfinnare, entreprenörer, genom avknoppningar från storföretag och i
kontakter med användare, se Figur 2.1 nedan. En rapport om Sveriges 100
största innovationer, författad av Christian Sandström12, visade att 47 av
innovationerna kom från etablerade företag (19 från Stockholm), 33 av
innovationerna från uppfinnare och endast 20 från universitetsvärlden.
Figur 2.1 Frön till innovationer.
Innovationsfrön kan uppstå lite varsomhelst. Dock måste det finnas en
jordmån eller mylla så att fröet kan möta resurser och kompetenser, stötas
och blötas, så att den nya idén kan omvandlas till ekonomiskt gångbara
produkter och affärsmodeller. Den myllan finner vi ofta i förtätningar – i
städer, ekosystem och kluster. Men det måste också finnas drivkrafter i dessa
system som stimulerar innovationer. De viktigaste regionala drivkrafterna,
runt innovatörerna (det vill säga uppfinnarna, entreprenörerna eller
intraprenörerna i större företag) kan sammanfattas i fyra huvudfaktorer
(Figur 2.2)13:
→ Tillgång till avancerade och specialiserade produktionsfaktorer, till
exempel på gymnasie- och eftergymnasial nivå samt universitet och
för forskare, samt tillgång till avancerad och effektiv infrastruktur
(till exempel fibernät)
→ Efterfrågan som ligger i framkant i världen med krav på säkerhet,
effektivitet, miljövänlighet, ergonomi, snabbhet, kunder som är
flytande i engelska och så vidare.
11
Se Charles Edquists debattartikel: http://www.dn.se/debatt/innovationspolitiken-maste-samlas-i-egen-
proposition/
12
Sandström, C. (2014) ”Var skapades Sveriges 100 främst innovationer”. Stockholm: Reforminstitutet.
13
Den så kallade Diamantmodellen, se Porter, M., E. (1990) The Competitive Advantage of Nations. New
York: Free Press. En tidig svensk studie där Porters Diamantmodell användes finns rapporterad i ”Sverige –
drivhus för internationell konkurrenskraft?” Statens Industriverk: SIND 1988:1.
– 15 –

→ Långsiktighet i strategier och prestigefylld konkurrens bland
företagen, entreprenörsanda, samt öppenhet och intresse för globala
strategier
→ Täthet och djup i relaterade företag och teknologier, det vill säga
kluster av branscher, där dynamiken förstärks av avknoppningar,
mobilitet av arbetskraft (vilket flyttar kunskap och nätverk) och
samarbeten
Figur 2.2 Frön omvandlas till innovationer i dynamiska regionala ekosystem.
I tillägg har vi politiken som kan förstärka eller försämra incitamenten (till
exempel genom regleringar, skatter) till nyföretagande, idérikedom,
kunskapsutveckling (till exempel genom utbildning och forskning) och
företagstillväxt. Politiken påverkar också direkt attraktiviteten i regionen och
kan på olika sätt bidra till öppenheten mot omvärlden (mer om detta nedan).
Om vi tar en titt på efterfrågesidan ser vi att Sverige och Stockholm har legat
i framkant på teknikutvecklingen inom flera områden kopplade till ICT &
Digital, drivna av krav på mobilitet, hög produktsäkerhet och effektivitet.
– 16 –

Sverige har till exempel länge legat i framkant i utvecklingen av tekniska
hjälpmedel för funktionsnedsatta (till exempel syntetiskt tal), med företag
som Low Vision, Polar Print Production, PCC och Infovox på 1980-talet,
och under senare tid Tobii där datorer styrs av ögonrörelser. Genom höga
löner inom servicenäringen har mängder med innovationer kommit fram som
sparar på arbetskraft. Ett klassiskt exempel är Tankomaten vilken tidigt
ersatte personalen på bensinstationer (senare utvecklades
sedelhanteringssystem av uppfinnaren Leif Lundblad genom hans företag
Inter Innovation vilket minskade behovet av bankpersonal). Hela det svenska
samhället har genomsyrats av sökande efter nya ”smarta” lösningar. Till
exempel inom det offentliga satsas det på e-lösningar och mobila lösningar
inom tjänster som täcker allt från förskola och vård till parkering.
Infrastrukturen har utvecklats successivt. Stockholms stad (genom Stokab)
har byggt ett av världens största öppna fibernät med världens lägsta priser.
Världens första 4G nät öppnades i Stockholm redan 2009.
Genom avancerad forskning och utbildning i Stockholm, samt genom stor
inflyttning, har både stora och små företag och relaterade organisationer haft
tillgång till ett bra utbud av ekonomer, tekniker, jurister och så vidare vilka
utvecklats till centrala spelare i ekosystemet (se kapitel 6). Efter
avregleringarna på 1980-talet, medlemskap i EU (med ökade rörelser av
kapital, teknik, produkter och individer), en snabb utbyggnad av fibernät,
hög penetration av hemdatorer och mobiltelefoner (senare smartphones) och
så vidare, kom en ny generation att skapa dotcom-eran på 1990-talet. Massor
av frön till nya tjänster, till exempel inom E-handel, omvandlades till
kommersialiserbara produkter. Många av ”plantorna” höll inte utan gick in i
väggen, men individer, kunskaper, nätverk och en hel del nytt riskkapital,
hade byggts upp vilket kom att blomma igen efter några års svacka; vi
återkommer till denna spännande story i Kapitel 3.
Men låt oss nu gå ett steg djupare i analysen; vad är det som händer inne i ett
ekosystem och i kluster? Vi kommer att använda oss av en bild i form av en
”tratt” med tre analysnivåer.
Tratten med tre nivåer
För att bättre förstå Stockholmsregionen idag såsom ett ekosystem inom ICT
& Digital, och hur det växte fram, skall vi använda oss av en enkel
analysmodell. Innovationssystemet i Stockholm består av många olika
aktörer som verkar på olika nivåer. Det är värt att betona att ekonomisk
tillväxt och innovationsklimat skapas i olika former av ”system” eller
nätverk, där olika aktörer (”noder”) – företag, organisationer och så vidare. –
länkas ihop och interagerar via individer (”länkar”) på en mängd olika sätt,
till exempel via arbetskraftsrörlighet, riskkapitalinvesteringar i start-ups,
samarbetsprojekt mellan företag, dagliga möten i en inkubator och så vidare.
Dessa system kan analyseras på olika analysnivåer. Företag med liknande
affärsidéer och teknik (till exempel produktionsteknik eller
– 17 –

produktkarakteristika) konkurrerar ofta om samma kunder och traditionellt
brukar vi tala om branscher. Branscher används också som bas för
statistiken. När branscher länkar ihop i värdekedjor (det vill säga kund-
leverantörsförhållanden) eller är länkade på andra sätt genom att dela teknik
eller andra resurser, i en regional kontext, brukar vi tala om kluster av
länkade branscher, till exempel inom Automotive i Västsverige eller ICT i
Kista. Och när vi tänker på flera, ibland länkade, kluster och
omkringliggande generella system för utbildning, forskning, riskkapital,
offentliga myndigheter etc. talar vi ofta om regionala ekosystem. Ännu
större system utgörs av stadsregioner eller hela länder (eller allianser av
länder som i fallet EU).
Tänk er nu ekosystemet som en ”tratt” med tre nivåer: företagare och
entreprenörer, ett eller flera kluster av länkade branscher/ekosystem samt de
generella historiska, institutionella och politiska förutsättningarna. Om vi
börjar med det viktigaste, det vill säga ”nerifrån” ser vi intraprenörer,
entreprenörer, uppfinnare och företagare som tillför en ström av
innovationsfrön. Företagen kan vara SME:er, stora bolag, underleverantörer,
konsulter, specialister, enheter i multinationella företag, lokala företag,
tillverkande företag, tjänsteföretag och så vidare. Dessa företagare – stora
som små – tillför tratten en strid ström av nya idéer och ny kunskap, det vill
säga frön (eller ”mysel”) till innovationer. Dessa kommer att formas i myllan
i ekosystemet, och ofta inom en klustermiljö såsom i fallet Kista. I vissa fall
finns flera kluster inom regionen. Dessa kan synas vara helt fristående – men
tittar man under ytan ser man ofta kopplingar i form av flöden av människor,
riskkapital, idéer med mera. (se vidare Kapitel 6).
Figur 2.3 Innovatörer och entreprenörer verkar i ekosystem och kluster.
– 18 –

Om vi istället tittar in i tratten uppifrån kommer vi in på drivkrafter av en
mer generell natur (och till viss del deterministisk natur, till skillnad från de
voluntaristiska krafterna underifrån). Alla aktörer inom ett ekosystem
påverkas av faktorer förknippade med nationens/regionens historia (till
exempel industritradition), kultur, normer och värderingar. Alla påverkas till
exempel av landets räntor och inflation, och all handel påverkas av
växelkursen. Dessa mer fundamentala drivkrafter presenteras i figuren
nedan. Om vi jämför olika länder ser vi stora skillnader i dessa generella
drivkrafter (i extrema fall mellan rika länder och utvecklingsländer), men
förutsättningarna för innovationer inom olika sektorer varierar även betydligt
mellan regioner inom en nation. Genom långa förlopp har till exempel olika
svenska regioner specialiserat sig på helt olika teknikområden/kluster, och
innovationsklimatet varierar betydligt mellan de olika landsändarna.
Figur 2.4 Generella drivkrafter i ekosystemet
På nationell nivå finner vi policyskapande myndigheter (till exempel
Riksdag, Regering, Riksbank) som genom penningpolitik, finanspolitik och
regleringar påverkar områden som arbetsmarknad, forskning, innovation,
– 19 –

utbildning, handel, konkurrens med mera. Här kommer också EU-nivå in där
till exempel kraven på smart specialisering nu påverkar utformningen av den
regionala tillväxt- och innovationspolitiken, eller där nya EU-regler
möjliggör för nystartade Fintechbolag att bygga affärsidéer på information
från storbankerna. Här finns också statliga verk (till exempel Vinnova,
Tillväxtverket), privata branschorganisationer, institut (till exempel KVA,
IVA, IFN, Entreprenörskapsforum) och forskningsfinansiärer (till exempel
SSF, KK, KAW, RJ). Skattesubventionerna på 1990-talet ledde bland annat
till att en stor del av den svenska befolkningen skaffade en PC, och genom
snabb utbyggnad av fibernät kom många svenskar att tidigt bli uppkopplade
mot Internet. Denna utveckling skapade generella förutsättningar för alla de
affärsidéer som växte fram ”underifrån” tratten under dotcom-eran.
Om vi så rör oss till mitten av tratten kommer vi till ekosystemet och
klustren. Kärnan i ett kluster består av det privata näringslivet. Om vi ser till
hela näringslivet inom Stockholm ICT & Digital har vi en sysselsättning på
strax över 100 000 personer, vilka fördelar sig över 12 större kluster:
• Media och design (TV, nyheter, poddar, underhållning m.m.)
• Mjukvaruutveckling (programvara, appar, betalsystem m.m.)
• Telekomutrustning (utrustning för mobila system, IP-telefoni m.m.)
• Videoproduktion
• Molntjänster
• Datorhallar
• Datorer & komponenter
• Musik & inspelningar (strömmande tjänster m.m.)
• Digital spelutveckling (mobilspel m.m.)
I klustermyllan (se vidare Figur 2.5), runt det privata företagandet, finner vi
nära kopplade organisationer och kompetenser representerade av:
• forskningsorganisationer och laboratorier/institut
• utbildningsinstitutioner på olika nivåer
• privata och publika kapitalägare
• offentliga policyskapande enheter och utförande myndigheter
(regionalt/lokalt)
I Stockholmsregionen finns en mängd forskningsinstitutioner kopplade till
de 17 universiteten och högskolorna. Det finns också flera
– 20 –

industriforskningsinstitut i regionen varav en del organiseras under RISE. På
KTH finns en nod inom Europas stora satsning European Institute of
Innovation and Technology (EIT) inom ICT (EIT ICT Labs). Specialiserade
utbildningar inom ICT & Digital erbjuds till exempel av KTH (en del i
samarbete med SU) inom IT och datateknik (Datateknik, Elektronik,
Informationsteknik, Medieteknik) på flera campus runt om i regionen. På
högskolenivå finner vi också Stockholm School of Entreprenurship, ett
samarbete mellan HHS, KTH, KI, SU och Konstfack.
Förutom universiteten och högskolorna har Stockholm en stor mängd
gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar, en del allmänna och en del
mer specialiserade (till exempel IT-Gymnasiet i Södertörn, Hyper Island,
Berghs). Kapitalägare inom ICT & Digital inkluderar specialiserade företag
som Creandum, Northzone, GP Bullhound, Index Ventures, Dawn Capital,
Stockholms affärsänglar och PunktB, men också mer traditionella aktörer
som Kinnevik, Bonnier, Schibsted, SEB Venture Capital, och EQT (sätter nu
upp en ny fond med inriktning mot digitala näringar). Den offentliga
organisationen ALMI Invest är en stor kapitalaktör. Offentliga myndigheter
på det regionala planet inkluderar allt ifrån policyskapande institutioner
(Landstinget och Länsstyrelsen, samt genom Stadshuset och
kranskommunerna), men också olika myndigheter. Inom ett kluster kan vi nu
urskilja fem huvudaktörer; privat företagande i länkade branscher, forskning,
utbildning, kapitalägare och det offentliga (se Figur 52.5).
Figur 2.5 Kluster – ett regionalt system med länkade aktörer
Aktörer i kluster är också på olika sätt kopplade till andra kluster (6); där
många spännande innovationer och affärsidéer utvecklas i överlappningen
– 21 –

mellan traditionella kluster. Aktörerna i kluster är dessutom på olika sätt
kopplade till globala marknader och värdekedjor (7). Kopplingar till globala
marknader gäller också migration och inflöden av till exempel gäststudenter,
teknik och riskkapital. Under perioden 2009 – 2013 utfärdade till exempel
Migrationsverket över 11 000 arbetstillstånd för individer med IT-kompetens
som flyttade in till Stockholmsregionen.14
Figuren ovan visar förutom företag och organisationer (noder) även individer
i rörelse (länkar). Individer bär på kompetenser (till exempel affärsplaner,
teknik, vem som kan vad, vem som känner vem och så vidare) och nätverk.
Genom att röra sig i ekosystemet flyttas dessa kompetenser och ökar därmed
sannolikheten för ”slumpmässiga” möten där kompletterande resurser och
kompetenser möts och innovationer uppstår. Rörelserna inkluderar dels
mobilitet (till exempel flytt från sin utbildning till en arbetsgivare, eller flytt
från ett företag till ett annat, till exempel i samband med en avknoppning),
dels olika former för möten (utbyte av information), resursöverföring (till
exempel insättning av ägarkapital) och samarbeten (till exempel
gemensamma utvecklingsprojekt).
Kluster erbjuder kompletterande färdigheter, sofistikerade användare,
tillgång till utbildning och forskning och finansiellt kapital som är villigt att
finansiera nya satsningar. Kluster erbjuder en jordmån där idéer omvandlas
till framgångsrika kommersiella tjänster och produkter – det vill säga en
mylla för att frön skall omvandlas till plantor. Men en agglomeration av
företag inom ett visst teknikfält, eller närvaro av avancerad forskning och
utbildning är ingen garanti för ett dynamiskt kluster och innovationskraft.
Snarare är det så att de flesta klustermiljöer har element av att vara statiska,
och de olika aktörerna: småföretag, storföretag, finanskapital, myndigheter
och offentliga organisationer, forskning och utbildning, skiljs åt av
betydande gap.
Så modellen är delvis en dröm. I verkligheten ser inte alla kluster ut så här;
det brister i kunskap över aktörsgränser och det brister i samverkan. Små
nyss avknoppade företag som anser att de har något nytt och spännande att
erbjuda har svårt att ens få till stånd ett möte med de rätta personerna på
storföretaget i klustret. Det är mer sannolikt att företag som letar efter en ny
leverantör letar efter ett etablerat internationellt företag än att de letar bland
innovativa små och medelstora företag som finns rakt under näsan. De
politiska beslutsfattarna har bara vaga idéer om vad företagen egentligen
behöver. Forskarna är mer intresserade av att bli vetenskapligt publicerade
än av att kommersialisera sina nya fynd eller tala med näringslivsfolk.
Skolor utformar sina kursplaner utan hänsyn till vad näringslivet efterfrågar.
Det är svårt för entreprenörer att övertyga banker om att investera i nya,
innovativa företag. Många småföretagare skulle inte drömma om att
kontakta det lokala universitetet för att se om de har ny teknik eller kunskap
som man skulle kunna utveckla tillsammans. Gapen mellan klusteraktörerna
14 Migrationsverket statistik, 2009-2013.
– 22 –

är många och drivs av olikheter i kunskaper, normer, ”språk”, incitament och
så vidare (se Figur 2.6).
Figur 2.6 Gap vs broar i kluster
Det är inte svårt att inse att de här gapen inte kommer att överbryggas
spontant. De olika typerna av aktörer har trots allt olika roller att spela i
samhället. Universiteten har som uppgift att bedriva forskning, inte att serva
företagens FoU-avdelningar. Politiska beslutsfattare har ett ansvar som
omfattar betydligt mer än att serva företag med vad de begär.
Utbildningsorganisationer har många andra intressenter än företag att ta
hänsyn till. Och företag bedriver sin verksamhet för att skapa vinst för sig
själva, inte för att ge varandra oegennyttigt stöd. Men trots detta kan alla
aktörer vinna stora fördelar i ökad innovationskraft genom att förbättra
klusterdynamiken; om inget görs kommer gapen att hämma
innovationskraften.
– 23 –

Vi talar här om de sju innovationsgapen (se Figur):15
• Företagsgapet (företag – företag) begränsar samspel och samarbeten
mellan företag
• Forskningsgapet (företag – forskning) begränsar samspelet mellan
företag och forskningsorganisationer
• Utbildningsgapet (företag – utbildning) begränsar samspelet mellan
företag och utbildningsorganisationer
• Kapitalgapet (företag – kapitalägare) begränsar samspelet mellan
företag och kapitalägare
• Myndighetsgapet (företag – myndighet) begränsar samspelet mellan
företag och offentliga organ
• Kluster gapet (företag - annat kluster) begränsar kopplingarna över
klustergränser
• Globala marknadsgapet (företag – globala marknader) begränsar
kopplingarna mellan företag i ett kluster och globala marknader och
värdekedjor, samt in- och utflöden av resurser och kompetenser
Kluster erbjuder med andra ord en oerhörd innovationspotential, men i de
flesta fall förblir denna potential till stor del outnyttjad.
Figur 2.7 De sju innovationsgapen mellan aktörer hämmar innovationskraften.
15
Modellen har utvecklats av Örjan Sölvell och Göran Lindqvist och finns beskriven i Sölvell, Ö & Lindqvist, G
(2012) Innovationskraft, regioner och kluster: Vägen till en framgångsrik innovationspolitik. Stockholm:
Entreprenörskapsforum.
– 24 –

Brobyggare
För att på olika sätt överbrygga klustergapen finner vi olika typer av mer
eller mindre fast sammansatta organisationer och nätverk, vilka har till
huvuduppgift att länka samman de olika aktörerna. En inkubator erbjuder till
exempel kvalificerad coachning i affärsutveckling, ofta tillgång till
affärsänglar och riskkapitalfonder, rekryteringstjänster, och ett internationellt
nätverk av investerare, affärskontakter och konsulter. Exempel på centrala
brobyggare är:
• Inkubatorer16
, acceleratorer och co-working spaces (t.ex. SUP 46,
THINGS, STING, SSE Business Lab, SU Inkubator, The
Springfield Project, KIAB, PunktB)
• Science parks
• Innovationskontor (t.ex. KTH Innovation Office)
• Industriforskningsinstitut och demonstratorer (t.ex. Digital Art
Center, RISE)
• Klusterorganisationer (t.ex. Connect Öst, Stockholm IT Region)
• Nätverk (t.ex. Stockholm Tech Meetup, Entrepreneur Stockholm,
Startup Stockholm, Young Entrepreneurs of Sweden, Startup Grind
Stockholm)
• Mässor och events (t.ex. Kistamässan, Symposium, SIME,
#Stockholmtech, hackathons)
• Kontorshotell (t.ex. United Spaces)
Vissa av dessa brobyggare bryggar över många gap, andra över ett eller ett
fåtal gap. En annan skillnad är att en del brobyggare har en stark koppling
till en viss sektor (till exempel ICT) medan andra kopplar rakt över
sektorsgränser, se Figur 2.8 nedan.
Gemensamt för brobyggarna är att de på olika sätt försöker skapa plattformar
och mötesplatser så att trafik i form av möten och samarbeten uppstår mellan
de olika aktörerna. Brobyggarna tillhandahåller information, kontakter, och
”mäklar” resurser och kompetenser på olika sätt. Ett uppmärksammat fall i
Stockholms ICT-värld är amerikanen Tyler Crowley som med stöd av
Stockholm Business Region börjat samla en allt större del av ekosystemet till
sina månadsmöten (#Stockholmtech) vid Slussen.
16
För en utvärdering av svenska inkubatorer se: http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-06-06.pdf
– 25 –

Figur 2.8 Exempel på brobyggare i det regionala innovationssystemet
Figur 2.9 Brobyggare i kluster
– 26 –

Om vi nu tar klustermodellen och tänker tillbaka på vår tratt med tre nivåer
kan vi tänka oss hur ett ekosystem/kluster utvecklas utifrån fyra större
drivkrafter (se de fyra pilarna i Figur 2.10 nedan), två mer evolutionära och
två mer konstruktiva krafter:
→ Entreprenörer, uppfinnare, småföretagare, stora företag m.m. i det
privata näringslivet som tillför nya kunskaper och nya idéer
→ Generella bakomliggande faktorer och politik (institutionella och
makroekonomiska krafter)
→ Brobyggare som länkar ihop och skapar flöden inom ekosystemet på
olika sätt
→ Mikroekonomiska miljöförutsättningar (”Diamanten”) med
offentliga regionala och kommunala insatser direkt kopplade till
regionen samt ”kvaliteten” i produktionsfaktorer, efterfrågan,
konkurrensklimat och nätverk
Figur 2.10 Innovationsdynamiken i Stockholms ekosystem ICT & Digital påverkas av
fyra större drivkrafter
– 27 –

Dessa krafter kan samverka på ett positivt sätt (med verkningsfulla
konstruktiva krafter) vilket vid en utvärdering kommer att visa sig i att
ekosystemet/klustren utvecklas i positiv riktning; det finns en mylla i vilken
innovationer kan födas och utvecklas. Krafterna kan också vara svaga eller
motverka varandra vilket kommer att resultera i försämrad konkurrens- och
innovationskraft.
Låt oss nu ta en titt på rötterna till dagens kluster inom ICT & Digital, och se
hur ekosystemet har formats under många decennier.
– 28 –

3. Trädet – rötterna och
trädkronan
Stockholm har länge varit centrum för stora delar av de svenska
telekommunikations- och IT-industrierna. Vi skall här kort beskriva hur
Stockholm ICT & Digital har vuxit fram under lång tid. Vissa rötter går ända
tillbaka till väggtelefonerna i trä och de manuella växlarna från slutet av
1800-talet, medan andra rötter dyker upp på 1980- och 1990-talen. Rötterna
bygger på en blandning av individer, tekniker, affärsidéer, organisationer
och företag.
Låt oss ta ett modernt exempel på en rot med långa trådar. I mitten av 1980-
talet utvecklades programspråket Erlang inom Ericsson (namnet bygger på
en lek med orden för måttet på teletrafikintensitet och Ericsson language).
Språket ägdes av företaget men av olika anledningar så fick det ingen central
roll i utvecklingen av nya Telecomsystem. Den mindre grupp av
programutvecklare som arbetat hårt och länge med utvecklingen av
programmet inom Ericsson, i en mindre källarlokal i en förort, önskade göra
om programmet till en öppen källkod. Efter flera påstötningar högre upp i
organisationen – utan riktig respons – beslöt ett frustrerat gäng
programmerare till slut att, under ledning av Jane Walerud, hoppa av och
starta eget. Så föddes Bluetail 1997. Med hjälp av ett öppet Erlang-språk
tänkte de hjälpa företag med att optimera E-mail-trafik. Innan företaget hann
göra sin första årsredovisning hade Altheon Web System i Silicon Valley
lagt ett bud på Bluetail på ca 1,4 miljarder kronor. Altheon slukades senare
av en av Ericsson ledande konkurrenter Nortel (grundat 1895) – ett företag
som till slut gick i konkurs 2009. Så här slutar storyn, eller? Nej inte riktigt,
någonting finns ju faktiskt kvar i Stockholmsmyllan. Gänget med Joe
Armstrong (grundaren av språket), Jane Walerud med flera flyttade vidare
och verkar i nya roller inom Ekosystemet. Jane kom att engagera sig i
Lensway, Tobii, Klarna med flera företag som ängel och i operativa
befattningar. Nu arbetar hon för fullt med att bygga företaget Teclo, och
gissa vad det handlar om? Optimering av trafik på Internet. Och det
funktionella programspråket Erlang lever vidare och används till exempel
tillsammans med Linux. Summa summarum: tre av fyra bolag är borta, men
personerna är kvar i ekosystemet, personer som representerar kunskaper,
nätverk och kapital, och programspråket har också överlevt. Detta är
essensen i ett ekosystem; blad faller av trädet, ruttnar och tas upp på nytt
genom rot och stam och bildar nya grenar och bladverk.
Låt oss titta på ett mer känt exempel, Niklas Zennström, en kille med rötter i
Järfälla. Efter IT-studier i Uppsala (och U Michigan) kom han att jobba för
Stenbeck, inom Tele2 (Danmark) och Everyday. Han anställde då Janus
– 29 –

Friis; de hoppade ganska snart av och grundade fildelningssiten Kazaa år
2000 (inspirerad av Napster), och tre år senare Skype. Ur Skype kom bland
annat ljudteknikbolaget Global IP Solutions (senare förvärvat av Google).
Tekniken för IP-telefoni var nu mogen och folk hade fått tillgång till PC och
Laptops med mikrofon (och senare kamera för videotelefoni). Skype-trafiken
ökade lavinartat och efter en försäljning till Ebay (såldes senare vidare till
Microsoft) kunde Niklas sadla om till riskkapitalist. Han grundade bland
annat VC-bolaget Atomico 2006 som investerat i bland annat Truecaller,
Klarna (med 15 000 anslutna E-handelsbutiker, ett av dagens mest
omskrivna bolag) och Wrapp. Niklas har med andra ord utvecklats till en
central aktör i Ekosystemet – en brobyggare – och bidrar till att möblera om
resurser och kompetenser, vilket i sin tur ökar klusterdynamiken i
Stockholmsregionen (se vidare diskussion kring nätverken av individer och
företag i Kapitel 6).
Bitarna i ”ekopusslet” måste hela tiden kunna flytta så att frön till
innovationer kan stötas och blötas, gamla idéer överges och nya idéer uppstå.
Likt bitarna i ett kinesiskt pussel (Figur 3.1) erbjuder ekosystemet (generellt
över flera kluster) och klustren (kopplade branscher) flexibla system där
resurser (teknik, riskkapital etc.) och kompetenser kan stöpas om och forma
nya mönster.
Figur 3.1 Ekosystem och kluster i ständig omvandling
Rötterna
Befolkningen i Sverige, med Stockholm i täten, har alltid legat långt framme
i användandet av nya teknologier, till exempel radio, TV och telefoni, och i
modern tid av radiotelefoni, mobiltelefoni, datakommunikation17,
telecombaserade alarmsystem, persondatorer, och ännu senare
fiberoptik/bredband och Internet18. Dagens framgångar inom IT, Telecom
17
Tidigt byggde Televerket, SJ och Vattenfall nationella fiberoptiska system.
18
Henrik Glimstedt & Udo Zander (2003) ”Sweden´s Wireless Wonders: The Diverse Roots and Selective
Adaptations of the Swedish Internet Economy i ”The Global Internet Economy” (B Kogut ed.). The MIT Press.
– 30 –

och digitala affärsmodeller har med andra ord mycket djupa rötter. Det finns
åtminstone tre viktiga rötter till dagens framgångar (se Figur 3.2):
1. Telecom (där så småningom mycket av kompetensen kom att samlas
i Kista kring Ericsson)
2. Mobiltelefoni
3. Bredband och Internetbaserade affärsidéer (E-handel, hemsidor, och
så vidare), med den så kallade dotcom-eran på 1990-talet.
Figur 3.2 Tre viktiga rötter till dagens framgångar inom ICT & Digital.
Illustration: Freepik.com
Telecom
Ericsson med rötter ända tillbaka till 1876 (grundat av Lars Magnus
Ericsson), där verksamheten började i en liten verkstad på Drottninggatan,
har varit ”ankarföretaget” i Stockholms Telecomindustri. Till en början
sysslade Ericsson med reparationer av telematerial, bland annat av Bells
telefoner. Så småningom började man tillverka egna telefoner och en
intensiv konkurrens utbröt med Bell. Telefonnätet i Stockholm började
– 31 –

byggas 1880, och tjugo år senare hade Stockholm fler telefonlinjer än
London och Berlin. Och nu var Lars Magnus Ericsson redan i full färd med
att erövra världen med sina telefoner och växlar. Under 1990-talet levde
Ericsson och Televerket (idag Telia Sonera) i en sorts symbios av
konkurrens (där Televerket tillverkade utrustningen själv för den svenska
marknaden vilket inte gav Ericsson någon hemmamarknad) och samarbete,
bland annat vid utvecklandet av den digital växeln AXE på 1970-talet
(genom det samägda bolaget Ellemtel). Otaliga är de personer som byggt
upp sin kompetens och sina nätverk genom sina anställningar på Ericsson,
där många så småningom kom att bli viktiga pusselbitar i dagens ekopussel
(och även i dagens kinesiska pussel!). Många har helt enkelt bara bytt
parkeringsplats i Kista! Inom ICT-världen finns också mer traditionella IT-
företag i Stockholm.
Mobiltelefoni
Televerket (idag Telia Sonera), med ledande teknikutveckling i Stockholm,
samt enheter inom Ericsson (SRA samägt med Brittiska Marconi) hade
utvecklat radiosystem och radiotelefoni tillbaka på 1950- och 1960-talen,
men det var först i och med det Nordiska systemet, NMT, som
mobiltelefonin (p.g.a. apparaternas vikt var de knutna till bilar och därför
ofta kallat ”biltelefoni”) tog fart. Jan Stenbeck (Comvik, senare Comviq och
Tele 2) bröt monopolet när han etablerade ett mobiltelefonisystem 1981. Det
byggde på ett förvärv av radiooperatören Företagstelefon AB vilket Jan
upptäckt hade ett kontrakt med Televerket på att koppla radiotrafik (vilket då
var helt separata system från teleinfrastrukturen) från bilar och lastbilar till
det fasta telefonnätet. Denna brygga utgjorde grunden för ett riktigt
mobiltelefonisystem. Comvik-systemet lanserandes bara någon månad före
invigningen av Televerkets första NMT-system. Televerket hade ett de facto
monopol men detta var som tur var inte reglerat i lag och kombinationen av
nytt entreprenörskap från Stenbeck, en öppen NMT-standard och ett nordiskt
samarbete mellan de publika teleoperatörerna (vilket bland annat
inkluderade roaming-tekniken vilket möjliggjorde förflyttning över långa
avstånd men med bibehållen uppkoppling till systemet), gjorde Norden till
ett eldorado där all världens tillverkare av utrustning och system flockades.
Tillväxten i antalet abonnenter var stor och Norden utgjorde världens största
marknad under en period.
Ett kluster av innovativa tillverkningsföretag växte upp vid sidan av
Ericsson: Magnetic, AGA-Sonab, Technophone, Magnetic, Spectronic mfl
(flera av företagen införlivades så småningom i Ericsson). Från början var de
olika företagen och de många enheterna inom Ericsson spridda över
Stockholm, men efterhand kom alltmer av ICT-industrin att samlas i Kista:
Ericsson, Magnetic, Radiosystem, Spectronic, Allgon, Radio Design, IBM,
Microsoft, Nokia, Oracle, Intel, Huawei med flera.
– 32 –

Ericsson med sin ledande teknik inom radiotelefoni (system för militären,
åkerier m.m.), hade svårt att ställa om när mobiltelefonin verkligen tog fart,
men lyckades så småningom vända skutan och bli ledande inom mobil
infrastruktur, och även inom mobiltelefoner. År 1993 passerade
mobildivisionen (ERA) den fasta telefonin inom Ericsson, och så
småningom kom gränserna mellan radiotelefoni och fast telefoni att suddas
ut, och idag är Ericsson världsledande inom telecomsystem med drygt 30
procent av marknaden. Det mesta av mobilsystemutvecklingen skedde i
Stockholm; dock flyttade mobiltelefonerna till Lund. Denna del införlivades
i ett joint venture med Sony som senare köpte ut bolaget, Sony Mobile. 2015
annonserade Sony Mobile stora neddragningar i Lund.
Bredband, Internet och Dotcom-eran
Nästa stora teknikskifte inom Telecom var när Internet-baserad
kommunikation (röst och data genom TCP/IP) började ersätta den
traditionella telecom-infrastrukturen med dedicerade linjer. Det var bland
annat personer på KTH som tog ledarskap i den nya teknologin (KTHNOC
med Björn Eriksen som pionjär). KTH låg bland annat bakom
implementeringen av den nya tekniken i det svenska universitetsdatanätet
SUNET 1987/1988. SUNET hade etablerats redan i början på 1980-talet
genom offentliga initiativ inom STU och Forskningsrådsnämnden. Även
denna gång satt storföretaget Ericsson fast i sin etablerade teknik, men
lyckades på ett skickligt sätt ställa om genom förvärv och stora
organisationsförändringar, bland annat med stora neddragningar som följd.
Omställningarna fortsätter och våren 2015 annonserade Ericsson återigen
stora nedskärningar i Stockholm, i ännu ett försök att ställa om, denna gång
mot drift av nät och utvecklande av helt nya tjänster, bland annat till
molntjänster. Teknikutvecklingen är ofantligt snabb och stora som små
företag tvingas hela tiden ställa om. För Stockholm är detta viktigt;
stadsregionen kan inte förlita sig på enskilda stora bolag – liksom
Helsingfors inte kunde förlita sig till Nokia – utan måste utgöra en mylla för
båda stora företag att ställa om och för nya bolag och affärsidéer att växa
fram. Detta var precis vad som hände när Nokia, trots världsledarskapet
sedan början av 1980-talet (Nokia-Mobira, senare Nokia mobiltelefoner),
fick sälja ut telefonerna (och avveckla programvaran Symbian), med stora
neddragningar i bland annat Helsingfors som följd. Omställningskostnaderna
har självklart varit höga, men nu växer hela ICT och techvärlden i
Helsingfors med digitala spel med mera, där tidigare Nokiamedarbetare
spelar viktiga roller.
På 1990-talet utvecklades bredbandsinfrastrukturen snabbt19, vilket
möjliggjorde åtkomst till Internet i stora delar av landet. Svenskarna var
också tidiga med PC i hemmen (bland annat stöttad av skattlättnader för
19
Framväxten av Internet i Sverige finns beskriven i:
http://www.sunet.se/download/18.6d7c8917128274d3dd080005975/De%2520byggde%2520Internet_2009_in
laga_webb.pdf
– 33 –

företag som erbjöd sina anställda persondatorer). Webb-byråer sattes upp på
löpande band i Stockholm, såsom Framfab och Everyday (Kinnevik). Jonas
Svensson, Michael Daun med flera hoppade snart av Stenbeckbolaget
Everyday och satte upp Spray, som kom att bli ett av hjälteföretagen under
dotcom-eran. Även Niklas Zennström gick vidare från Everyday.
År 1991 började kommersiella Internettjänster att erbjudas marknaden.
Email-trafiken (.se) kom igång. Statsminister Carl Bildt visade stort intresse
för den nya tekniken, och skickade den första e-postförsändelsen till
President Clinton, det första på så hög politisk nivå i världen. Det fungerade
inte att skicka från Regeringskansliet så en av hans assistenter, Joakim
Stymne, med kopplingar till Handelshögskolan i Stockholm, fick IT-chefen
där att sätta upp ett konto (admcb@hhs.se) från vilket det berömda e-brevet
skickades i januari 1994.
I februari 2000 skrev Newsweek en större artikel om Stockholm som
Europas Internethuvudstad.20 Artikeln pekade på att ”Sweden is both
wireless and wired”, och noterade att omkring 55 procent av befolkningen i
landet hade tillgång till Internet (jämfört med till exempel 22 procent i
Storbritannien) och att Stockholm var bas för omkring 700 Internetbaserade
företag, det ledande klustret utanför USA. Piratebay var en tidig
fildelningstjänst som blev fälld men skapade inspiration till strömmande
tjänster (film och musik), liksom Napster en gång i tiden (också fälld!) blev
inspiration till Skype.
När bubblan sprack lyste företag som Zoomon, Startupfactory, Icon
Medialab, Framfab, Bredbandsbolaget (B2), Cell Networks, Pipebeach,
Spray och Microsoft Mobile Internet i Stockholmsregionen. I princip är alla
borta idag, men återigen, kunskaper, resurser och nätverk har fortsatt att ge
näring till dagens bladverk.
Trädkronan idag
Ur ”stammen” och de tre rötterna i ekosystemet har en mängd nya grenar
och bladverk vuxit fram. E-handeln blomstrar och täcker i princip alla
områden av vårt dagliga liv, med varor såsom kläder (till exempel Ellos,
Sportamore), möbler (Furniturebox), elektronik (NetOnNet) och digitala
tjänster såsom mötesplatser och sociala media, bokningar (till exempel
hyrbilar genom Holiday Autos och resor genom MrJet), transporter,
prisjämförelser (till exempel Zmarta, , Compricer) och så vidare. Nya
affärsidéer lanseras nästan varje dag.
Klustret kring digitala spel har vuxit lavinartat de senaste åren. Personerna
bakom King och Mojang har blivit hjältar. Ta till exempel Tommy Blom, en
av utvecklarna bakom Candy Crush Saga (King). Han har tidigare grundat
Fabrication Games (såldes till King för att bidra till mobila spel), Jadestone,
Game Trail och spelacceleratorn Stugan, och nu sätter han upp en spelstudio,
20
Newsweek 7 februari, 2000.
– 34 –

Resoluton Games21. Det finns mängder av andra start-ups med spel för olika
åldrar och med olika inriktning. Andra spelföretag i klustret inkluderar Dice
(sålt till EA Games), Paradox, Eazy och Avalanche. Även en del
casinospelföretag (och maskineriet bakom hemsidorna) har vuxit upp i
regionen. Strömmande mediaföretag erbjuder musik och film på nätet med
olika betalmodeller (till exempel Spotify, Wimp, Tidal, Voddler).
Fintech med betallösningar för konsumenter, handel med finansiella
instrument, förvaltning, mobila tjänster, kryptovalutor med mera, har sina
rötter i avregleringen från tidigt 1980-tal, där Optionsmäklarna (senare OMX
och åter senare NASDAQ-OMX) etablerades redan 1984 och kopplade ihop
börsen i Stockholm med börsen i London.22
Nordnet (1996), Teletrade
(1997) och Avanza (1999) var tidiga plattformar för privat aktiehandel på
nätet (som breddats till bank- och pensionstjänster). Neonet (grundat 2010,
senare till Orc Group) erbjöd också tjänster för näthandel. Vill man söka
rötterna ännu längre tillbaka kan man peka på världens första bankomat
(1968) och Bankgirot (1959), rationella IT-baserade innovationer som fick
tidig och bred användning i Sverige. Telefonbanken kom på 1990-talet och
1995 öppnades den första Internetbanken. I klustret idag finner vi företag
som iZettle (kortbetalning via smartphone), Klarna (betallösningar för
Ehandel), Trustly (säkerhet vid onlinebetalningar), Bima Mobile (försäkring
via smartphone), KNC Miner (kryptovalutor) och NFT Ventures (VC för
Fintech).
21
http://breakit.se/artikel/516/candy-crush-skapare-startar-egen-spelstudio-for-virtuell-verklighet
22
Se Nicholas Wesley-James, Claire Ingram, Carl Källstrand, Robin Teigland (2015) “Stockholm FinTech - an
overview of the FinTech industry in the greater Stockholm Region. Stockholm: Stockholm Business Region.
– 35 –

4. Klustrens konkurrenskraft
I detta kapitel skall vi ta en närmare titt på Stockholmsregionens
konkurrenskraft i ett antal större och mindre kluster inom ICT & Digital.
Den statistiska bearbetningen bygger unika rankingdata från The Cluster
Observatory.23
Detta kapitel innefattar 12 klustergrupper av branscher vilka
tillsammans sysselsätter drygt 100 000 personer. De 12 klustren presenteras i
figuren nedan.
Kluster Anställda (jämna tusental)
1 Media och design 24 000
2 Mjukvaruutveckling 24 000
3 IT-konsulter 20 000
4 Telekomutrustning 13 000
5 Teleoperatörstjänster 5 000
6 Videoproduktion 4 000
7 Molntjänster 4 000
8 Datorhallar 3 000
9 E-handel 2 000
10 Datorer & komponenter 1 000
11 Musik & Inspelningar 1 000
12 Digital spelutveckling & förlag 1 000
Figur 4.1 Kluster inom Stockholm ICT & Digital.
Källa: The Cluster Observatory/Ivory Tower
Några kluster såsom Media och Design, Mjukvaruutveckling och IT-
konsulter är riktigt stora (över 20 000 anställda), medan Musik och Digitala
spel endast sysselsätter kring 1 000 personer. Men för att kunna få en
uppfattning om konkurrenskraften i dessa kluster måste vi jämföra
Stockholmsklustren med andra kluster runt om i världen. Det finns många
mått på hur stort eller konkurrenskraftigt ett kluster är. Storleksmåttet, till
23
Nyligen publicerade rapporter från The Cluster Observatory (www.clusterobservatory,eu) där klusters
konkurrenskraft rankas inkluderar: 1) Sölvell, Ö., Protsiv, S. (2013) “Regional & Cluster Competitiveness in
the Baltic Sea Region”. Stockholm: Vinnova, BSR Stars. 2) Sölvell, Ö (2014) “Konkurrenskraften inom
svenska Life Science kluster”. Stockholm: Forum för Health Policy.
– 36 –

exempel i antal anställda som i figuren ovan, säger något om klustrets styrka,
men då olika städer och regioner är olika stora blir det lätt att man jämför
äpplen och päron. För att få fram klustrets konkurrenskraft (CC Rank) tittar
vi på två parametrar:
• Specialiseringsgrad inom regionen
• Produktivitet
Låt oss ta ett exempel. Om vi ser till hela Europa inom till exempel digital
spelutveckling så kommer den sektorn att stå för en viss procent av hela den
arbetande befolkningen. Om vi tar en region (totalt finns cirka 300 regioner i
Europa på en nivå som kallas NUTS 2) som har förväntat antal anställda
inom digital spelutveckling (samma procent som generellt för Europa) får vi
lokaliseringskvoten 1. Om färre jobbar i den sektorn (det vill säga regionen
är underspecialiserad inom digital spelutveckling), ligger värdet på under 1,
och om fler är anställda (regionen specialiserar sig på digital spelutveckling)
ligger värdet över 1. I Stockholmsregionen har vi kluster som har en så hög
specialiseringsgrad att lokaliseringskvoten överstiger 10 gånger förväntat
antal anställda. Detta gäller Telekomutrustning och Digital spelutveckling
(se Figur 4.2 nedan). Nu har vi klarat av steg 1 i uträkningen av ett klusters
konkurrenskraft. I nästa steg måste vi se till hur avancerad utvecklingen och
produktionen är inom ett visst kluster. Två kluster inom samma sektor, till
exempel i Bulgarien och Sverige kan ha uppnått samma specialiseringsgrad,
men ändå förväntar vi oss att klustret i Sverige är mer konkurrenskraftigt på
den globala marknaden än klustret i Bulgarien. För att skilja kluster med
samma specialiseringsgrad åt använder vi oss av ett mått på den
genomsnittliga produktiviteten inom klustret (vilka avspeglas i lönerna som
betalas). Om vi väger ihop måtten på specialiseringsgrad och produktivitet
får vi en ranking av kluster (CC Rank). Vi rankar Stockholmsklustren dels
gentemot alla övriga regioner inom EU28 (och lägger till regionerna i Norge,
Island och Turkiet, det vill säga EU31) samt en ”global” ranking där alla
regioner i till exempel USA och Japan är med i jämförelsen. I den globala
rankingen (regioner i världen som täcker drygt 50 procent av världens
samlade BNP) finns upp till 650 möjliga kluster, det vill säga ett kluster
rankas från plats 1 till 650.
Sju av 12 kluster i Stockholm är topprankade, både i Europa och i världen.
De ledande klustren är: Digital Spelutveckling, Musik & Inspelningar,
Telekomutrustning, Videoproduktion, Media och Design,
Mjukvaruutveckling och IT-konsulter. Här rankas Stockholmsklustren topp-
5 i Europa och Topp-10 i världen.
– 37 –

Figur 4.2 Ranking av kluster inom Stockholm ICT & Digital (Europa).
Däremot är klustrens konkurrenskraft sämre inom: Molntjänster, E-handel,
Datorhallar, Teleoperatörstjänster och Datorer & Komponenter.
När det gäller världsrankningen (totalt cirka 650 regioner i rankningen
täckandes drygt hälften av världens samlade BNP) håller sig sex av klustren
i världstoppen (i gruppen Topp-10): Telekomutrustning, Videoproduktion,
Media och Design, Mjukvaruutveckling, IT-konsulter samt Musik &
Inspelning (se Figur 4.3).
– 38 –

Figur 4.3 Ranking av kluster inom Stockholm ICT & Digital (Världen, inkluderar ca 650
regioner vilka täcker drygt hälften av världens BNP).
n.a. på grund av att näringslivet i USA i denna statistikgrupp rapporteras
annorlunda än inom EU så blir värdena felvisande.
Framgångarna inom de olika klustren är inte något som har hänt det senaste
året (även om det verkar så i media). Om vi ser till de senaste fem åren är
positionerna i den Europeiska konkurrenskraftsrankningen förvånansvärt
stabila. Ett par av de lite lägre rankade klustren, E-handel och
Teleoperatörstjänster, har gått starkt framåt.
Om vi bryter ner rankningsmåttet och ser till de två komponenterna
specialiseringsgrad för regionen och löneläget, visar det sig att
Stockholmregionen i ett Europaperspektiv består av två spjutspetsar: ett
traditionellt stort kluster – Telecomutrustning – och ett mindre och mer
nyetablerat kluster – Digital Spelutveckling/förlag. Dessa två kluster ligger
extremt högt i Europa både vad gäller Stockholms specialiseringsgrad
(lokaliseringskvot) och produktivitet (lönenivå), se övre högra hörnet i
figuren nedan. Däremot ligger E-handel lågt både vad gäller lönenivå och
specialiseringsgrad.
– 39 –

Figur 4.4 Grad av specialisering och lönenivå inom Stockholm ICT & Digital.
– 40 –

Figur 4.5 Förändringar av CC Rank inom Europa 2008–2013
– 41 –

5. Mikrogeografiska mönster
inom regionen
Totalt inom Stockholm ICT & Digital har vi ungefär 100 000 anställda
fördelat på drygt 40 000 arbetsställen/företag (arbetsställe definieras som en
verksamhet på en adress). Ett företag kan bestå av ett eller flera arbetsställen.
Endast 400 företag i regionen har fler än ett arbetsställe.
Hur arbetsställen/företag klustrar sig kan variera från extremt täta miljöer
(som i Kista) till mer utspridda miljöer. Normalt brukar man säga att
klusterdynamiken (hög mobilitet, täta samarbeten, snabb spridning av idéer
med mera) är avgörande på en yta som avgränsas av dagligt
pendlingsavstånd (funktionell arbetsmarknadsregion). Hur stor ytan är i
kilometer beror på tidsaspekter (påverkas av infrastruktur, köer, förseningar i
kollektivtrafik med mera) och kostnader för pendling.
Figur 5.1 Mikrogeografiska mönster i de 12 klustren.
– 42 –

I kartorna nedan (se också Appendix III för alla 12 kluster) visar vi endast de
mer centrala delarna av Stockholmsregionen. Även på denna begränsade yta
ser vi stora skillnader i förtätningarna inom de 12 klustren.
De flesta topparna (i antalet anställda) finner vi som förväntat runt
City/Östermalm/Södermalm och i Kista. I vissa kluster är företagen mer
tydligt samlade i ”öar”, medan andra kluster är mer spridda i de centrala
delarna av regionen (se Figur 5.1).
För att exemplifiera de spridda topparna låt oss se på de ”kreativa
näringarna” inom media, spel, musik och video där vi ser tydliga spetsar i
City, Vasastan, Östermalm och Södermalm. Tar vi E-handel å andra sidan
ser vi en spridning över hela regionen, dock med ett par udda spetsar (till
exempel H&M Online i Liljeholmen), se Figur 5.2. Kartorna visar fyra
grader av täthet av arbetsställen (så kallad Kernel-densitet) där mörkare färg
visar på högre täthet. Kartorna för alla 12 kluster återfinns i Appendix III.
E-handel Digital
Spelutveckling & Förlag
Figur 5.2 Digitala Spel och E-handel (fyra olika grader i tonad skala visar densiteten
mätt i antalet sysselsatta), 2015. Källa: The Cluster Observatory/Ivory Tower
– 43 –

Nyföretagande
Låt oss göra en djupdykning i nyföretagandet24
. Totalt har vi inom
Stockholm ICT & Digital ca 43 000 arbetsställen. Av dessa 43 000
arbetsställen har ca 21 000 tillkommit sedan 2008, vilket visar på en mycket
snabb förnyelse av näringslivet. Det geografiska mönstret för nyföretagandet
visas i Figur 5.3 och de etablerade företagen (dagens lokalisering för
arbetsställen etablerade före 2008) i Figur 5.4. Kartorna liknar varandra men
med den skillnaden att nyföretagandet i högre grad sker i ett större område
kring City, Vasastan, Östermalm och Södermalm. Kista spelar en mindre
roll.
Figur 5.3 Nyföretagande etablerade 2008 eller senare (fyra olika grader i tonad skala
visar densiteten i antalet sysselsatta), 2015
24
Nyföretagandet innehåller både spin-offs (när ny verksamhet knoppas av eller
delas upp inom existerande företag) och start-ups.
– 44 –

Figur 5.4 Etablerade företag (fyra olika grader i tonad skala visar densiteten i antalet
sysselsatta), 2015
Låt oss nu gå över till hur nätverken av företag och individer ser ut inom
Stockholm ICT & Digital.
– 45 –

6. En explorativ inblick i
nätverken
I ett försök att ytterligare fördjupa det empiriska underlaget kring vad som
driver Stockholms styrkor inom de digitala och kreativa klustren har vi
genomfört ett antal nätverksanalyser. Genom att manuellt samla erfarenheter
(via LinkediN) från individer med olika anknytningar till ekosystemet har vi
byggt upp en databas innehållandes över 1 000 företag och organisationer.
Metoden är fortfarande i sin linda, varför detta skall betraktas som en
deskriptiv studie som visar hur ett urval av individerna rör sig i ekosystemet.
Vårt egenhändigt upparbetade dataset innehåller 220 individers personliga
”resor”, och deras relationer till totalt 1 165 företag och organisationer (inom
privat företagande, organisationer, utbildning, forskning och riskkapital).
När vi på detta sätt undersökte myllan blev det snabbt tydligt vilket
dynamiskt ekosystem Stockholm uppvisar.
Nätverk av Start-Ups
Nyföretagandet inom Stockholm ICT & Digital kopplar på olika sätt till
etablerade företag och det är tydligt hur erfarenheter från olika etablerade
bolag och organisationer omsätts i nya succéer. Nedan följer några
förenklade illustrativa exempel.
TradeDoubler- Spotify – iZettle
Det framgångsrika onlinemarknadsföringsföretaget TradeDoubler startades
1999, en av grundarna heter Martin Lorentzon. En ung Jacob De Geer blir
första anställd och bolaget listas 2005. Daniel Ek jobbar samtidigt med
fildelning på Ludvid Strigeus uTorrent. Ek och Lorentzon träffas efter
TradeDoublers listning och bestämmer sig för att starta Spotify. Väl på
Spotify anställs Sophia Bendz som anlitar Carl Waldecranzs byrå för
marknadsföring. Spotify anställer även Gustav Söderström, som gjort en
exit genom Kenet Works, och Henrik Torstensson vars bloggande gjort
honom till ett känt namn i fältet. Bendz och Söderström investerar sedan i
Carl Waldecrantz nystartade E-handelsplattform Tictail. Söderström
investerar även i 13th Lab och Torstensson axlar VD-rollen i Lifesum.
Jacob deGeer startar iZettle, ett av dagens hetare bolag.
– 46 –

Figur 6.1 Nätverket TradeDoubler – Spotify – iZettle. Källa: LinkedIn, Eget material
Det blir tydligt vilket tätt nätverk av kompletterande resurser och
erfarenheter som ligger till grund för dessa bolag. Samtliga nämnda bolag
har varit väldigt framgångsrika och spåtts en lysande framtid.
Intressant är hur grundare och tidiga investerares kunskaper tycks
komplettera varandra. Daniel Ek har stort intresse för programmering och
har under tiden på uTorrent skaffat sig både teknisk kompetens och
förståelse kring hur framtidens musik kommer att konsumeras. Lorentzon
har djup kunskap om hur man skalar upp ett globalt bolag och hur ett
annonsnätverk fungerar i stor skala. Tillsammans har de unika erfarenheter
som bidragit till att Spotify kunnat bygga upp internationella positioner.
Spotify lyckades tidigt anställa medarbetare med olika kompletterande
kompetenser inom ekosystemet. De tidiga anställdas erfarenheter spreds
sedan effektivt vidare till nya företag som redan från starten kunde
tillgodogöra sig resurser, kompetenser och nätverk.
Everyday.com och Spray
Det Kinnevikägda Everyday.com och Spray tycks ha bidragit med
värdefulla erfarenheter, då både Niklas Zennström, Janus Friis och många
i teamet bakom King.com har sina rötter där.
– 47 –

Everyday.com och Spray var båda internetportaler och kom att bli två av de
kända bolag som inte överlevde dotcomeran. Spray var en direkt
avknoppning från everyday.com. Intressant nog skapades båda Kazaa och
King ur denna mylla. Teamet bakom King anställde Marcus Notch Persson
som tidigare varit på Avalanche Studios. Marcus Persson lämnade King och
skapade på egen kammare Minecraft som sedan attraherade kompetens från
King och sedermera såldes till Microsoft. Idag har teamet bakom Mojang
startat Rubberbrain som tar formen av en ny spelstudio.
Ur Kazaa skapades sedan Skype. Pengarna från försäljningen användes av
Zennström för att bygga upp Atomico och Zennström Philantrophies. Värt
att notera här hur Persson lyckas bygga ett globalt imperium utan externt
kapital. Han hade lång erfarenhet från spelbranchen och hade därmed alla
verktyg för att börja bygga ett spel själv på sin fritid. Affärsmodellen var
Figur 6.2 Nätverket Everyday – Spray – King – Skype – Mojang
Källa: LinkedIn, Eget material
– 48 –

självfinansierand och Minecraft kunde med hjälp av ett starkt team utvecklas
till en världssuccé. Vi kan bara spekulera, men det är ett intressant mönster
att se hur ett bolag kan skapas ur en stark hobby, bara man har de rätta
verktygen.
KnC Miner
KnC Miner är ett bolag som väl illustrerar hur Stockholms ekosystem
bidragit till att en bra idé och ett starkt team kunde bygga på erfarenheter och
kunskaper från tidigare bolag i myllan. Grundarna har teknisk kompetens
och förståelse som kompletterade varandra väl inom ett nytt, för då många
okänt fält, Bitcoin. Det grundande teamets erfarenheter kommer både från
utvecklingen av ASIC (integrerade kretsar som används i inbyggda system)
och fintech. Tradingplattformen E-Trade såldes till Saxo bank där Sam
Cole och Andreas Kennemar möts. Samtidigt exploderade Bitcoin världen
över och deras kompetenser och förståelse för hur fältet kring Bitcoin
fungerade kunde utnyttjas på ett briljant sätt. Det som skedde var en
konvergens av tidigare helt separata teknologier: Fintech och inbyggda
Figur 6.3 Nätverket av grundare till KnC Miner. Källa: LinkedIn, Eget material
system. Båda kompetenserna fanns i det grundande teamet och de lyckades
genom djup förståelse om fältet ”crowdfunda” sin verksamhet. När de tog in
kapital och mobiliserade myllan runt omkring sig blev det tydligt vilka täta
– 49 –

länkar av kunskaper och resurser som företaget kunde tillgodogöra sig från
dag ett. De attraherade även utländskt riskkapital och skapade således
ytterligare en länk mellan Stockholm och Silicon Valley.
Unicorns växer fram i ekosystemet
Grundarna i flera av de nämnda bolagen har i många fall mötts på tidigare
arbetsplatser och i utbildningssammanhang (se nedan). Många har till
exempel jobbat på Everyday.com, Spray eller TradeDoubler. Nedan listar
vi 13 bolag – så kallade Unicorns – som idag är värderade över 1 miljard
USD eller spås bli det inom några få år av Dagens Industris Digitalpodd:
• Fishbrain
• Footway Group
• iZettle
• King
• Klarna
• KnCMiner
• Mojang
• Neo Technology
• Soundcloud
• Spotify
• TicTail
• Tobii
• Truecaller
Vi har specialstuderat knappt 100 personer (grundare, styrelseledamöter,
investerare och andra centrala aktörer) kopplade till dessa 13 Unicorns.
Dessa personer är kopplade till andra företag och organisationer samt olika
utbildningsinstitutioner. Vi skall lägga på nätverkskopplingarna lager för
lager, och vi börjar med arbetslivserfarenheten hos grundarna (Figur 6.4).
– 50 –

Figur 6.4 Nätverk: arbetslivserfarenheter hos grundare till 13 Unicorns (företag –
företag länkar. Källa: LinkedIn, Eget material
Denna bild visar 13 Unicorns som är relativt okopplade, det vill säga
grundarna kommer inte (med något undantag) från samma företag. Däremot
om vi lägger på ytterligare länkar i form av styrelsemedlemmar och
investerare får vi en helt annan bild.
Figur 6.5 Nätverk: arbetslivserfarenheter hos grundare, styrelse, investerare till 13
Unicorns (företag – företag länkar). Källa: LinkedIn, Eget material
– 51 –

Figuren ovan visar alltså de erfarenheter (från andra företag) som grundare,
investerare och styrelseledamöter har, och vi kan anta att dessa tidigare
erfarenheter är till stor nytta för de nystartade bolagen. Om vi vidgar
länkarna till alla typer av erfarenheter från ekosystemet, det vill säga även
från andra organisationer än företag (till exempel mötesplatser som SUP-46
och inkubatorer) och utbildningsinstitutioner (till exempel KTH och HHS)
framstår tätheten i nätverken ännu tydligare, se Figur 6.6.
Figur 6.6 Nätverk: arbetslivserfarenheter hos grundare, styrelse, investerare till 13
Unicorns (företag – företag, företag – utbildning samt företag -
organisationslänkar). Källa: LinkedIn, Eget material
– 52 –

Figuren visar hur mycket kunskap och resurser som potentiellt strömmar till,
från och mellan vårt urval av framgångsrika bolag. En mycket stor del av
noderna är lokaliserade till Stockholmsregionen – kanske för stor andel! I
hela datamängden är endast omkring 10 procent av ”noderna”, det vill säga
kopplade företagen och organisationerna, lokaliserade i utlandet. Om vi
snabbt kopplar tillbaka till modellen i Kapitel 2 så såg vi där att klustrens
länkar till omvärlden, i form av kopplingar till globala marknader,
värdekedjor och flöden av människor, kapital, teknik med mera, är
livsviktiga för upprätthållande av innovationsdynamiken. Alla ekosystem
och kluster behöver konstant tillförsel av friskt syre. Möjligen är Stockholm
lite insulärt.
En förenklad bild av komplexiteten (urval av Unicorns samt gemensamma
länkar till andra företag) i Figur 6.6 visas i figuren nedan.
Figur 6.7 Nätverken kring ledande Unicorns. Källa: LinkedIn, Eget material
Personliga resor inom ekosystemet
Dynamiken inom ekosystem bygger på rörlighet och kopplingar mellan
individer och företag/organisationer. Nedan visas exempel på personliga
resor hos två ”hjältar”: Marcus Notch Persson och Niklas Zennström.
– 53 –

Figur 6.8 Två grundare av Unicorns. Källa: LinkedIn, Eget material
Vissa personer spelar viktiga roller som grundare, andra som investerare
(partners inom NorthZone, GP Bullhound, Creandum och så vidare) eller
änglar. När vi tittar på individers ”resor” i ekosystemet återkommer vissa
mönster. En typisk resa är att börja i ett etablerat företag för att sedan bryta
sig loss och vara med i en start-up (eller spin-off), därefter engagera sig i
rollen som rådgivare eller som affärsängel. Man kan säga att den traditionellt
långa resan via VD- posten till en styrelse har kortats ner kraftigt. Redan
som tidigt anställd på ett snabbväxande bolag tar folk roller i nya
bolagsstyrelser, och i viss utsträckning även som investorer.
– 54 –

Figur 6.9 Nätverk: Riskkapitalist. Källa: LinkedIn, Eget material
Utbildningens Inverkan
En avgörande faktor för Stockholms konkurrenskraft är den höga
utbildningsnivån. I skapandet av Unicorns står ingenjörer för det tekniska
och dessa kompletteras av till exempel folk med ekonomutbildningar eller
entreprenörer utan formell utbildning. KTH har en oerhört central roll i
ekosystemet. (Figur 6.9). KTH är traditionellt kanske mer förknippat med
teknologiskt orienterade innovationer, som i fallen Tobii och 13th Labs. Men
även Soundcloud, ShortcutLabs, AbiosGaming, Tictail, KnCMiner och
TrueCaller har alla grundare som gått på KTH.
– 55 –

Figur 6.10 Nätverk: alla grundare till Unicorns (högre frekvens visas närmare gula
punkten i mitten). Källa: LinkedIn, Eget material
Handelshögskolan i Stockholm (SSE) och KTH ligger närmast centret (det
vill säga har störst antal länkar till centrum i form av grundare till Unicorns)
vilket visar på att dessa två skolor skapar kvalificerad kompetens som starkt
bidrar till att driva ekosystemet.
– 56 –

7. Slutsatser och
rekommendationer
Stockholm står starkt som region, stad och ekosystem för flera världsledande
kluster. Då ekosystem är i stark tillväxt knakar det alltid i
”infrastrukturfogarna”. Det har lyfts fram i åtskilliga debatter, artiklar,
rapporter m.m. att Stockholm har växtvärk; det gäller bostäder (för kortare
och längre vistelser, studentbostäder och så vidare), utbyggd tunnelbana och
smidiga betallösningar, fler direktförbindelser från Arlanda, arbetstillstånd
för immigranter (behovet av ”red carpet treatment” och ”one stop shop”)
med mera. Andra pekar på den försämrade grundutbildningen
(morgondagens entreprenörer och uppfinnare)
Men det gäller också skatteincitamenten (höjda marginalskatter, skatter på
optioner och så vidare). Utredaren kring framtiden för svensk Life Science
industri, Susanne Ås Sivborg, skrev ”Man bör överväga om expertskatten
kan förlängas samt om beskattningen av optioner kan förändras så att den
bättre motsvarar den som appliceras i andra länder som Sverige
konkurrerar med vad gäller kompetens och kapital. Även möjligheterna att
utveckla avdragsmöjligheterna för privatpersoner och juridiska personer
som investerar i FoU i Sverige bör övervägas”25
. Precis samma slutsats
gäller för ICT & Digital.
Alla ekosystem är sårbara. Dock har kluster och större ekosystem en fördel i
att de har en inbyggd motståndskraft i form av sin flexibilitet (jämför
diskussionen ovan om det kinesiska pusslet). Nyligen varslade Ericsson om
att totalt ca 3 000 personer måste bort (anställda och fasta konsulter)26
, varav
många i Stockholmsområdet. Det som hände Helsingfors med Nokia har nu
också hänt här. Omställningar kostar alltid mycket för inblandade personer
och familjer, men på ett systemplan kan stora resurser frigöras som kan ge
ny näring till ekosystemet. Många framväxande företag upplever brist på
kompetent personal vilket kräver både inflyttning och att folk slutar sin
anställning i storföretagen. Processen underlättas om storföretagen deltar
aktivt i denna process (Nokia Bridge-programmet är ett känt exempel på hur
Nokia på ett mycket konstruktivt sätt har hjälpt sina före detta anställda att ta
sig över till start-up världen).
Men låt oss gå in på några mer konkreta åtgärder kopplat direkt till hur ett
utvecklat ekosystem fungerar (och den modell vi tidigare presenterade), och
hur det kan förbättras. De stora insatser som behövs är att ”smörja”
maskineriet i ekosystemet, genom fler broar och ökad trafik. Grunden för
innovativa kluster och ekosystem ligger i mobilitet, kopplingar, utbyten och
25
Ås Sivborg, S. (2014) Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science: Stockholm: Näringsdepartementet.
26
http://www.svd.se/naringsliv/digitalt/ligger-nagot-tragiskt-over telekombeskeden_4399749.svd
– 57 –

samarbeten mellan de olika delsystemen. Som vi redogjorde för i modellen
(Kapitel 2) finns det en mängd olika brobyggare – ”byggare Bob och Britta”
– som kan stärkas i sitt viktiga jobb. Den värld vi pratar om är:
→ Inkubatorer, acceleratorer och co-working spaces (t.ex. SUP 46,
THINGS, STING, SSE Business Lab, SU Inkubator, The
Springfield Project, KIAB, PunktB)27
→ Science parks (ingen för närvarande inom ICT & Digital)
→ Innovationskontor (t.ex. KTH Innovation Office)
→ Industriforskningsinstitut och demonstratorer (t.ex. Digital Art
Center, RISE)
→ Klusterorganisationer (t.ex. Connect Öst, Stockholm IT Region)
→ Nätverk (t.ex. Stockholm Tech Meetup, Entrepreneur Stockholm,
Startup Stockholm, Young Entrepreneurs of Sweden, Startup Grind
Stockholm)
→ Mässor och events (t.ex. Kistamässan, Symposium, SIME,
#Stockholmtech, hackathons)
→ Kontorshotell som betonar möten (t.ex. United Spaces)
Efter att ha analyserat våra data och lyssnat på många röster i ekosystemet
vill vi trycka på att par broar som bör förstärkas: 1) mellan företagandet och
det offentliga (politiker och myndigheter på alla plan) samt 2) mellan företag
och utbildningsinstitutioner på alla plan, ända ner till förskolor, se Figur 7.1.
Självklart behöver alla gap slutas för att förstärka dynamiken i ekosystemet.
Det behövs till exempel starkare internationella nätverk och erfarenheter hos
individerna i Stockholms ekosystem (som vi nämnde ovan ser det ut som om
bara runt 10 procent av länkarna är utanför ekosystemet). Vi hör att det
brister i ”språk” och förståelse mellan företagandets och forskningens värld,
och så vidare. Däremot verkar företagen (företagsgapet) väl nätverkade inom
ekosystemet (se Kapitel 6).
27
För en utvärdering av svenska inkubatorer se: http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/va-06-06.pdf
– 58 –

Figur 7.1 Fokus för brobyggandet inom Stockholm ICT & Digital
De organisationer som har som huvudsyfte att bidra till brobyggande och
trafik kan fundera på:
• Hur lär aktörerna känna varandra bättre över gränserna?
• Hur skapar Stockholm ICT & Digital ett gemensamt språk?
• Hur samlar brobyggarna krafterna kring en vision och hur
kommuniceras denna?
• Hur skapas förtroende över aktörsgränser?
• Hur förändras normer mot öppenhet och samverkan?
• Hur skapas mötesplatser så att trafik över gränser ökar?
• Vem gör vad (roller hos co-working spaces, inkubatorer,
klusterorganisationer och så vidare)?
– 59 –

Brobyggarnas roll kan delvis stärkas med offentliga medel (till exempel
genom klusterprogram) och lyftas fram mer i det offentliga rummet (i
linjetal, genom besök av politiker, synlighet i media och så vidare). Arbetet
kan ytterligare förstärkas genom att stödja en process mot tydliga
geografiska noder (till exempel spelutvecklare kring Södermalm/Slussen)
vilket bidrar till ökad internationell synlighet; var är ”Hollywood-skyltarna”
i Stockholm? En viktig adress finner vi på Regeringsgatan (SUP 46) dit
många taxibilar anländer från Arlanda. Men hur är det med synligheten, det
är lätt att missa porten! Stockholm måste tänka på varumärket: ICT &
Digital i en global kontext.
Som vi visat i rapporten har Sverige och Stockholm varit ledande i
utvecklingen av omvälvande teknologier (”disruptive technologies”) i över
Figur 7.2 Stockholm ICT & Digital – framtida grenverk
– 60 –

ett sekel. Krafterna i ”tratten” har i stort varit gynnsamma och individerna
öppna för förändring, globala krafter och nyskapande. I nutid talar vi om
mobilrevolutionen, E-handel och tjänster och nu stundar förändringar inom
alla sektorer: sociala nätverk, utbildning, hälsa och vård, bank, försäkring,
byte av tjänster, föreningsliv och så vidare. Som vi har beskrivit i den här
rapporten har Stockholm ett så dynamiskt ekosystem att vi förväntar oss att
många framtida innovationer kommer att växa fram här – det vill säga vi
kommer att se nya grenar växa fram ur dagens grenverk.
För att detta verkligen skall hända är det viktigt att alla typer av aktörer ser
den större bilden (tack för att du läste den här rapporten!), kunder kan kräva
mer, utbildare tänka nytt, forskare öppna sig mot näringslivet, näringslivet
förstärka samarbetena över gränser, politiker ge sig in i möten i klustren och
så vidare. En sund mikropolitik och politik för brobyggande måste förstärkas
men alla har ett ansvar för ekosystemet, inte bara politikerna.
– 61 –

Appendix I
Topp-10 kluster i Europa och Världen: ICT & Digital
Cluster NUTS Region City Employees
FTE
Avg Wage
(2005 €)
CC Rank
EU31
CC Rank
Global
Cloud Services AT13 Wien Wien 5 904 69 884 1 1
NO01 Oslo og
Akershus
Oslo 2 941 83 114 2 2
BE10 Brussels Brussels 2 238 48 690 3 5
IE00 Ireland Dublin 5 757 57 307 4 7
CH04 Zürich Zürich 2 642 73 224 5 8
DK01 Hovedstaden Copenhagen 2 553 72 192 6 10
UKF1 Derbs and Notts Nottingham 3 391 41 415 7 13
FI1B Helsinki-Uusimaa Helsinki 1 888 56 687 8 14
FR10 Île de France Paris 19 115 46 326 9 15
UKI1 Inner London Inner London 7 784 58 339 10 17
SE11 Stockholm Stockholm 3 655 47 173 11 19
Computer Facilities
Management
UKJ3 Hants and Isle of
Wight
Southampton 10 013 70 546 1 1
NO01 Oslo og
Akershus
Oslo 5 360 103 656 2 3
UKD2 Cheshire Chester 1 597 117 561 6 8
LU00 Luxembourg Luxembourg 2 398 57 242 7 9
DE25 Mittelfranken Nürnberg 8 863 45 046 8 10
UKJ1 Berks, Bucks and
Oxon
Oxford 8 206 62 895 9 11
DE71 Darmstadt Frankfurt am
Main
14 126 53 589 10 12
Computer Hardware DE25 Mittelfranken Nürnberg 33 572 51 569 1 2
AT21 Kärnten Klagenfurt 3 531 51 750 2 7
DE23 Oberpfalz Regensburg 10 839 45 277 3 8
CH03 Nordwestschweiz Basel 6 352 58 891 4 21
DED2 Dresden Dresden 7 900 36 697 5 25
– 62 –

CH04 Zürich Zürich 6 889 57 517 6 30
DEA4 Detmold Detmold 8 653 40 310 7 33
DE21 Oberbayern München 16 331 52 402 8 35
DEG0 Thüringen Erfurt 8 174 30 159 9 39
DE14 Tübingen Tübingen 5 320 49 294 10 42
Electronic
Commerce
FR30 Nord - Pas-de-
Calais
Lille 8 905 30 340 1 6
UKH2 Beds and Herts Luton 5 014 30 092 2 7
DED5 Leipzig 3 136 18 643 3 14
UKD3 Greater
Manchester
Greater
Manchester
4 999 30 243 4 16
DE27 Schwaben Augsburg 5 626 18 298 5 26
LU00 Luxembourg Luxembourg 872 40 276 6 35
DE30 Berlin Berlin 6 560 18 304 7 36
DE60 Hamburg Hamburg 5 727 18 304 8 43
SE23 Västsverige Göteborg 2 255 35 381 9 47
UKD5 Merseyside Liverpool 2 094 19 081 10 53
Game Development
and Publishing
SE11 Stockholm Stockholm 947 55 473 1 53
DEB1 Koblenz 301 41 203 2 96
DE30 Berlin Berlin 443 57 450 3 98
UKI2 Outer London Outer London 383 77 381 4 100
SE22 Sydsverige Malmö 303 32 829 5 107
SE12 Östra
Mellansverige
Uppsala 185 43 127 6 111
Oxon
Oxford 259 60 252 7 115
UKJ2 Surrey, E and W
Sussex
Brighton 164 66 358 8 123
FI1B Helsinki-Uusimaa Helsinki 129 43 693 10 129
IT Consulting NO01 Oslo og
Akershus
Oslo 12 715 115 886 1 1
Oxon
Oxford 28 868 72 497 2 2
– 63 –

CH04 Zürich Zürich 11 744 73 224 7 9
UKJ3 Hants and Isle of
Wight
Southampton 10 151 64 172 8 10
UKJ2 Surrey, E and W
Sussex
Brighton 15 676 56 133 9 11
UKI2 Outer London Outer London 19 065 59 193 10 12
Marketing, Design,
and Publishing
NO01 Oslo og
Akershus
Oslo 11 317 85 188 2 3
CH04 Zürich Zürich 12 923 62 426 5 8
Oxon
Oxford 24 994 43 678 6 9
DE60 Hamburg Hamburg 23 860 33 633 10 13
Music and Sound
Recording
ES30 Madrid Madrid 3 529 50 646 2 6
SE11 Stockholm Stockholm 986 43 191 3 9
BE10 Brussels Brussels 314 41 555 4 10
ES53 Illes Balears Mallorca 331 30 233 6 14
FI1B Helsinki-Uusimaa Helsinki 251 56 791 7 15
ES22 Navarra Pamplona 215 30 216 8 16
NO01 Oslo og
Akershus
Oslo 215 73 123 9 17
ES24 Aragón Zaragoza 365 27 737 10 18
Software
Development
NO01 Oslo og
Akershus
Oslo 9 503 101 881 1 3
NL31 Utrecht Utrecht 11 483 47 142 3 6
DE12 Karlsruhe Karlsruhe 25 226 59 447 6 10
Oxon
Oxford 16 838 73 028 7 11
FI20 Åland Mariehamn 229 54 884 8 13
NO06 Trøndelag Trondheim 1 356 90 265 9 14
CH04 Zürich Zürich 9 043 73 210 10 16
– 64 –

Telecommunications
Equipment
FI1C Southern Finland Turku 3 050 87 272 2 2
FI1D Northern and
Eastern Finland
Oulu 3 381 72 177 3 3
FI19 Western Finland Jyväskylä 2 097 84 712 5 5
SE23 Västsverige Göteborg 4 682 62 962 6 6
SE12 Östra
Mellansverige
Uppsala 2 945 63 014 7 7
NO06 Trøndelag Trondheim 405 98 424 8 9
ITC3 Liguria Genoa 2 449 33 798 9 12
UKD4 Lancashire Blackburn 1 109 94 489 10 13
Video Production
and Distribution
AT32 Salzburg Salzburg 656 71 103 5 7
DEA2 Köln Köln 6 238 38 050 7 11
NO01 Oslo og
Akershus
Oslo 1 084 97 278 8 12
DE30 Berlin Berlin 4 211 33 820 9 13
Wireless
Telecommunication
Oxon
Oxford 17 746 75 523 1 1
NO01 Oslo og
Akershus
Oslo 8 372 80 507 2 2
AT13 Wien Wien 12 666 52 930 3 4
PT30 Madeira 2 712 33 821 4 6
UKH2 Beds and Herts Luton 6 494 58 907 6 14
UKC2 Northumb and
Tyne and Wear
Newcastle 6 054 42 207 7 16
NL13 Drenthe Assen 1 543 59 201 8 17
LU00 Luxembourg Luxembourg 2 560 65 375 9 18
NL32 Noord-Holland Amsterdam 9 409 53 157 10 23
– 65 –

Methodological note
The calculations correspond to the latest available year, which in most cases
is 2012 or 2013, but in a few cases could be 2011 or 2010. Employment is in
full-time equivalents and was estimated where it was not available. Wages
are gross wages and salaries normalized to 2005 € and were imputed where
not available. Cluster Competitiveness was computed as wage-weighted
location quotient to take both specialization and productivity into account.
Combinations of industry-region with less than 100 employees were
excluded from ranking (but contributed to specialization computations).
EU31 rank = EU28 + Iceland, Norway and Switzerland (around 300
regions in total)
Global rank = EU31 + Albania, Bosnia, Israel, Japan, Macedonia, Serbia,
Russia, Turkey, Ukraine, USA (around 650 regions in total).
– 66 –

Appendix II
Klusterdefinitioner
Cluster Code Industry
Cloud Services 63.11 Data processing, hosting and related activities
63.12 Web portals
Computer Facilities
Management
62.03 Computer facilities management activities
62.09 Other information technology and computer service activities
Computer Hardware 26.11 Manufacture of electronic components
26.12 Manufacture of loaded electronic boards
26.20 Manufacture of computers and peripheral equipment
Electronic Commerce 47.91 Retail sale via mail order houses or via Internet
Game Development and
Publishing
58.21 Publishing of computer games
IT Consulting 62.02 Computer consultancy activities
Marketing, Design, and
Publishing
58.11 Book publishing
58.12 Publishing of directories and mailing lists
58.14 Publishing of journals and periodicals
58.19 Other publishing activities
63.12 Web portals
63.91 News agency activities
63.99 Other information service activities n.e.c.
70.21 Public relations and communication activities
73.11 Advertising agencies
73.12 Media representation
73.20 Market research and public opinion polling
74.10 Specialised design activities
91.01 Library and archives activities
Music and Sound Recording 59.20 Sound recording and music publishing activities
– 67 –

Software Development 58.29 Other software publishing
62.01 Computer programming activities
Telecommunications
Equipment
26.30 Manufacture of communication equipment
Video Production and
Distribution
18.20 Reproduction of recorded media
59.11 Motion picture, video and television programme production activities
59.12 Motion picture, video and television programme post-production activities
59.13 Motion picture, video and television programme distribution activities
Wireless
Telecommunication
61.20 Wireless telecommunications activities
61.30 Satellite telecommunications activities
61.90 Other telecommunications activities
– 68 –

Appendix III
Mikrogeografiska mönster i 12 kluster
Media och design
– 69 –

Teleoperatörstjänster
– 73 –

Datorer & komponenter
– 78 –

Musik & inspelningar (strömmande tjänster m.m.)
– 79 –

Digital Spelutveckling & Förlag
– 80 –

IKT Ekosystem i Stockholm

Recomendados

Recomendados

Mais conteúdo relacionado

Semelhante a IKT Ekosystem i Stockholm

Semelhante a IKT Ekosystem i Stockholm (20)

Mais de Robin Teigland

Mais de Robin Teigland (20)

IKT Ekosystem i Stockholm