SlideShare a Scribd company logo
1 of 20
Träningslära
Krav- och Kapacitetsprofil ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Krav- och Kapacitetsprofil ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Uthållighet ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Uthållighet ,[object Object],[object Object],[object Object]
Uthållighet ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Energigivande processer ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Metoder för konditionsträning Distansträning Intervallträning Typ av träning Arbetstid Puls Kort distans 15 – 30 minuter 70 – 80 % av maxpuls Lång distans 30 – 90 minuter 70 – 75 % av maxpuls Typ av träning Arbetstid Vila Total tid Puls Kort–kort intervall t.ex. 15 sek 15 sek Minst 20 minuter, 20 – 40 intervaller 85 – 95 % av maxpuls Kort Intervall t.ex. 70 sek 20 sek Minst 20 minuter, 10 – 20 intervaller 85 – 90 % av maxpuls Lång intervall t.ex. 3-4 min 2 min Minst 20 minuter, 3 – 10 intervaller 80 – 85 % av maxpuls
Styrka ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Metoder för styrketräning Dynamisk uthållighet Dynamisk max styrka Dynamisk  snabbhet Statisk uthållighet Statisk max styrka Reps eller sek 20 - 100 3 - 6 1 - 6 15 - 60 sek 2 – 10 sek Sets 2 - 4  2 - 3 1 - 3 2 - 3 2 - 3 Vila Kort Lång Lång Kort Lång Belastning i % av max 25 - 50 85 - 100 25 - 75 50 100
Några vanliga muskler Pectoralis - Bröstmuskeln Biceps Brachii- Armböjarmuskeln Deltoideus - Deltamusken Trapezius – Trapetsmuskeln  Rectus Abdominis - Raka Bukmuskeln Obliquus – Sneda Bukmuskeln Quadriceps – Främre Lårmuskeln Gluteus Maximus – Stora stjärtmuskeln Latissumus Dorsi – Breda Ryggmuskeln Triceps Brachii - Armsträckarmuskeln Hamstrings – Bakre Lårmuskeln Gastrocnemiusps  - Tvåhövdade vadmuskeln
Rörlighet ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Snabbhet ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Optimal träning ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]
Träna Ökad belastning och därmed nedbrytning av kroppen inom önskat förbättringsområde Äta Vila Tillföra vatten, byggmaterial,  energi samt ämnen nödvändiga  för kemiska processer Relativt minskad belastning för att möjliggöra återuppbyggnad  med hjälp av kosten Träna Vila Äta
Träna Vila Äta Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) SUPERKOMPENSATION
Träna Vila Äta Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) INGEN SUPERKOMPENSATION
Träna Vila Äta Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) ÖVERTRÄNING
Tyngre period = Nedbrytning (I huvudsak katabolt tillstånd) Lättare period = Reparera/Bygga upp (I huvudsak anabolt tillstånd) Tyngre period = Nedbrytning (I huvudsak katabolt tillstånd) Lättare period = Reparera/Bygga upp (I huvudsak anabolt tillstånd) SUPERKOMPENSATION Lättare period = Reparera/Bygga upp (I huvudsak anabolt tillstånd) Träna Vila Äta Träna Träna
ÖVERTRÄNING Kronisk träningsvärk Minskad prestationsförmåga Ökad vilopuls Kronisk trötthet Fler infektioner Sömnbesvär Rastlöshet Nedstämdhet

More Related Content

Similar to Träningslära

Träningslära
TräningsläraTräningslära
Träningsläramattias13
 
Ergonomi nytt 2012
Ergonomi nytt 2012Ergonomi nytt 2012
Ergonomi nytt 2012larskenne
 
Simning 2014
Simning 2014Simning 2014
Simning 2014hjoidrott
 
Simning 2014
Simning 2014Simning 2014
Simning 2014hjoidrott
 
Ergonomi anatomi
Ergonomi   anatomiErgonomi   anatomi
Ergonomi anatomihakli
 

Similar to Träningslära (6)

Träningslära
TräningsläraTräningslära
Träningslära
 
Ergonomi nytt 2012
Ergonomi nytt 2012Ergonomi nytt 2012
Ergonomi nytt 2012
 
NK- Muskler
NK- MusklerNK- Muskler
NK- Muskler
 
Simning 2014
Simning 2014Simning 2014
Simning 2014
 
Simning 2014
Simning 2014Simning 2014
Simning 2014
 
Ergonomi anatomi
Ergonomi   anatomiErgonomi   anatomi
Ergonomi anatomi
 

More from Maelstrom

Lärgrupp för idrottsledare
Lärgrupp för idrottsledareLärgrupp för idrottsledare
Lärgrupp för idrottsledareMaelstrom
 
Rörelseanalys
RörelseanalysRörelseanalys
RörelseanalysMaelstrom
 
Metodik 2010 05-26
Metodik 2010 05-26Metodik 2010 05-26
Metodik 2010 05-26Maelstrom
 
Skift forum organisation slutversion
Skift forum organisation slutversionSkift forum organisation slutversion
Skift forum organisation slutversionMaelstrom
 
Skift forum organisation
Skift forum organisationSkift forum organisation
Skift forum organisationMaelstrom
 
Skift forum utbildning
Skift forum utbildning Skift forum utbildning
Skift forum utbildning Maelstrom
 
Skift forum idrotter tävling
Skift forum idrotter tävlingSkift forum idrotter tävling
Skift forum idrotter tävlingMaelstrom
 
Träningsplan mma ht 2010
Träningsplan mma ht 2010Träningsplan mma ht 2010
Träningsplan mma ht 2010Maelstrom
 
Skift forum inbjudan
Skift forum inbjudanSkift forum inbjudan
Skift forum inbjudanMaelstrom
 
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26Maelstrom
 

More from Maelstrom (11)

Lärgrupp för idrottsledare
Lärgrupp för idrottsledareLärgrupp för idrottsledare
Lärgrupp för idrottsledare
 
Rörelseanalys
RörelseanalysRörelseanalys
Rörelseanalys
 
Metodik 2010 05-26
Metodik 2010 05-26Metodik 2010 05-26
Metodik 2010 05-26
 
Kost
KostKost
Kost
 
Skift forum organisation slutversion
Skift forum organisation slutversionSkift forum organisation slutversion
Skift forum organisation slutversion
 
Skift forum organisation
Skift forum organisationSkift forum organisation
Skift forum organisation
 
Skift forum utbildning
Skift forum utbildning Skift forum utbildning
Skift forum utbildning
 
Skift forum idrotter tävling
Skift forum idrotter tävlingSkift forum idrotter tävling
Skift forum idrotter tävling
 
Träningsplan mma ht 2010
Träningsplan mma ht 2010Träningsplan mma ht 2010
Träningsplan mma ht 2010
 
Skift forum inbjudan
Skift forum inbjudanSkift forum inbjudan
Skift forum inbjudan
 
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
Sb&ks gr.tränarutbildn. rörelseanalys 2010 05-26
 

Träningslära

  • 2.
  • 3.
  • 4.
  • 5.
  • 6.
  • 7.
  • 8. Metoder för konditionsträning Distansträning Intervallträning Typ av träning Arbetstid Puls Kort distans 15 – 30 minuter 70 – 80 % av maxpuls Lång distans 30 – 90 minuter 70 – 75 % av maxpuls Typ av träning Arbetstid Vila Total tid Puls Kort–kort intervall t.ex. 15 sek 15 sek Minst 20 minuter, 20 – 40 intervaller 85 – 95 % av maxpuls Kort Intervall t.ex. 70 sek 20 sek Minst 20 minuter, 10 – 20 intervaller 85 – 90 % av maxpuls Lång intervall t.ex. 3-4 min 2 min Minst 20 minuter, 3 – 10 intervaller 80 – 85 % av maxpuls
  • 9.
  • 10. Metoder för styrketräning Dynamisk uthållighet Dynamisk max styrka Dynamisk snabbhet Statisk uthållighet Statisk max styrka Reps eller sek 20 - 100 3 - 6 1 - 6 15 - 60 sek 2 – 10 sek Sets 2 - 4 2 - 3 1 - 3 2 - 3 2 - 3 Vila Kort Lång Lång Kort Lång Belastning i % av max 25 - 50 85 - 100 25 - 75 50 100
  • 11. Några vanliga muskler Pectoralis - Bröstmuskeln Biceps Brachii- Armböjarmuskeln Deltoideus - Deltamusken Trapezius – Trapetsmuskeln Rectus Abdominis - Raka Bukmuskeln Obliquus – Sneda Bukmuskeln Quadriceps – Främre Lårmuskeln Gluteus Maximus – Stora stjärtmuskeln Latissumus Dorsi – Breda Ryggmuskeln Triceps Brachii - Armsträckarmuskeln Hamstrings – Bakre Lårmuskeln Gastrocnemiusps - Tvåhövdade vadmuskeln
  • 12.
  • 13.
  • 14.
  • 15. Träna Ökad belastning och därmed nedbrytning av kroppen inom önskat förbättringsområde Äta Vila Tillföra vatten, byggmaterial, energi samt ämnen nödvändiga för kemiska processer Relativt minskad belastning för att möjliggöra återuppbyggnad med hjälp av kosten Träna Vila Äta
  • 16. Träna Vila Äta Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) SUPERKOMPENSATION
  • 17. Träna Vila Äta Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) INGEN SUPERKOMPENSATION
  • 18. Träna Vila Äta Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) Träning = Nedbrytning (Katabolt tillstånd) Äta+Vila = Reparera/Bygga upp (Anabolt tillstånd) ÖVERTRÄNING
  • 19. Tyngre period = Nedbrytning (I huvudsak katabolt tillstånd) Lättare period = Reparera/Bygga upp (I huvudsak anabolt tillstånd) Tyngre period = Nedbrytning (I huvudsak katabolt tillstånd) Lättare period = Reparera/Bygga upp (I huvudsak anabolt tillstånd) SUPERKOMPENSATION Lättare period = Reparera/Bygga upp (I huvudsak anabolt tillstånd) Träna Vila Äta Träna Träna
  • 20. ÖVERTRÄNING Kronisk träningsvärk Minskad prestationsförmåga Ökad vilopuls Kronisk trötthet Fler infektioner Sömnbesvär Rastlöshet Nedstämdhet

Editor's Notes

  1. Låt deltagarna värdera sina idrotter.
  2. Central faktor: Lungorna: Består av små blåsor, alveoler Ett nät av kapillärer finns runt alveolerna Syre vandrar från alveolerna till blodet där det binds vid hemoglobinet Koldioxid och vatten följer med blodet till lungorna där det via alveoler och luftstrupe andas ut I vila andas en vuxen man ca 5-8 l luft/min Lungkapaciteten är ca 4 liter. Inte träningsbart Vid maximala arbeten kan samma person andas 100-200 liter luft/minut. Träningsbart Hjärtat: 5 liter blod/min pumpas ut i vila Total blodvolym ligger på ca 5 liter Vältränade personer kan nå värden på 40 l/min Hjärtfrekvens Antal slag per minut, Ej träningsbar Hjärtfrekvensen i vila är ca 60-80 slag. Maximal HF är ca 220 - ålder Slagvolym Mängd blod hjärtat pumpar ut per slag, Träningsbar Minutvolym Mängd blod hjärtat pumpar ut per minut Minutvolym = HF * slagvolym Kondition syreupptagning, dvs. musklernas förmåga att utnyttja syret i blodet Maxpulsen förändras inte av träning Vilopulsen förändras av träning Ett vältränat hjärta har större slagvolym och behöver därför inte slå lika ofta för att förse kroppen med syre Hjärtats pumpförmåga är en av de faktorer som begränsar prestationsförmågan Mellannivå: De röda blodkropparnas järnhaltiga protein, hemoglobin, binder syre. Mer Hb = mer syre = mer syre för förbränningsprocessen att använda Normalvärden är ca 120-130 g/liter blod för kvinnor och ca 140-150 g/liter blod för män. Extremt höga värden gör att blodet blir trögflytande och utgör en belastning för hjärtat. Blodets funktioner med betydelse i träningssammanhang: Transportera syre Transportera näringsämnen Transportera koldioxid och avfallsprodukter Värmereglering Lokal faktor: Förbränning av näringsämnen sker i cellens mitokondrier Antalet mitokondrier ökar i tränade muskler Antalet kapillärer ökar i tränade muskler Den enskilda muskelcellen kan vara en begränsande faktor
  3. Hjärtat: Minutvolymen förbättras genom att hjärtats fyllnadsgrad förbättras. Mer blod pumpas per slag. Musklerna: Antalet kapillärer och mitokondrier ökar i muskeln. Energiprocessen: Glykogen + Syre = Energi + Koldioxid + Vatten
  4. Dynamisk uthållig =
  5. Mär musklerna jobbar rör sig skelettdelarna runt leden Dynamiskt arbete gör att blodet kan pulsera genom muskeln Muskeln får syre och slaggprodukter transporteras bort Statiskt arbete innebär att muskeln kontraheras utan att rörelse uppstår Trycket i muskeln blir så högt att blodflödet kan stoppas. Musklerna jobbar anaerobt med mjölksyra som resultat Två muskeltyper = Snabba Långsamma Kontraktionshastighet hög låg Kapillärtäthet medium hög Förbränningskapacitet låg hög Spjälkningskapacitet hög låg Glykogeninnehåll medium medium Myoglobininnehåll medium hög Mitokondrieantal låg medium Motoriska enheter: Muskelns funktionella enheter Ett antal muskelfibrer som ansluter till samma nervcell Alla muskelfibrer i den motoriska enheten reagerar på en nervimpuls Ju fler motoriska enheter som aktiveras desto större kraftutveckling Antalet muskelfibrer i en motorisk enhet varierar mellan ett fåtal och många tusen Ju färre fibrer i en enhet desto finare rörelser kan utföras
  6. Reaktionssnabbhet: Reaktions- och startövningar. Gärna i kamp med andra. Deltagarna ger exempel? Accelerationssnabbhet: Kräver mycket kraft, tränas grennära, maximala accelerationsövningar och stegringsövningar. Styrka med hög belastning. Maximalsnabbhet: Träna i maximalt tempo, flygande starter där hastigheten behålls under 20-50 meter. Medvind eller medlut. Snabbhetsuthållighet: Beroende av spjälkningsförmågan, jobbig träning. Frekvenssnabbhet:
  7. All träning bryter ner Vi blir bra på det vi gör Vi kan aldrig bygga muskler under negativ energibalans = utebliven träningseffekt. Vilan är relativ!
  8. Katabolt tillstånd fortgår tills du tillför mat! Uppbyggnad med hjälp av mat börjar DIREKT efter träning.
  9. Problem att man kan känna positiva effekter. För lite kost kan kännas positivt i början men i och med att muskelmassan successivt minskar blir det tillslut ohållbart. Det finns INGENT LINJÄRT sammanhang mellan antal pass och resultat.
  10. Periodicerad träning.