1. Två dikter:
VARANDRA
Min fråga är om du talar i mig
Din fråga är om jag talar i dig
Vi sammanflätas i varandra
Vi växlar sången för varandra
till punkten som vänts mot mig själv –
till punkten som vänds bort från dig själv –
Och jag ser dig utöver, ser vad du behöver
Du ser mig nära, följer linjen som kan sära
Så stumt det är
i din tystnads viskande
Hör vad du vill höra
Hör ditt ljud där ingen talan räcker
Illusionen, drömmen i min hjärna, illusionen att dig värna,
båda av fosfor och salt, båda länkade som innersta gestalt
Ordlösa ord ska du tala
ur alla ord ska jag tiga
tala och tiga ur glömskan
då de kysser vår smärtas rum
Du den minst vägdas röst
då jag hör det osagda ordet
just då papperen faller från bordet
De orden är inga ord
tillika röst och ton
Din punkt av noll
mitt ögonblick
födelse – slocknad – födelse på nytt
Du gör inte avbön för mig
detsamma i min bön för dig
Om och åter; båda värdet som förlåter.
/ Gröning
KORPEN
Korpen,
2. vid fönsterblecket,
utanför fönsterblecket.
Som kastade sig ut från sin höga gren
när något viktigare låg framför.
Det gick så fort att det var svårt att tro det,
kanske blundade jag,
men när jag öppnade ögonen igen,
var våren och hösten över,
jag hade förlorat sommaren.
men inte modet att stanna kvar.
/ Gröning
Har även Lyckats få hängiven läsarkrets till min lyrik och de som följer är bland annat:
Crister Enander, Gabi Gleichmann, Ann Heberlein, Pia Tafdrup, Hilda Hellwig, Oliver
Parland, Arne Dahl, Ingemar Haag, Carsten Palmer Schale, Alexandra Ahndoril, Åsa Maria
Kraft, Bo Cavefors, Athena Farrokhzad, Mustafa Can, Mara Lee G, Lina Teresa Hagelbäck,
Clemens Altgård, Tomas Espedal och Marja-Lena Sillanpää.
Gabi Gleichmann skrev dessa rader till mig efter att ha läst min essä om Rilke:
”Härlig och uppfriskande start på morgonen: Rilke och hans Duinoelegi insiktsfullt och
läckert serverad av Göran. Kunde inte bli bättre.
Du framstår alltmer som en av våra mest sensibla och djupsinniga litteraturuttolkare.
Fortsätt att närläsa och skriva!
Stor ära för mig att du vill fördriva din tid med min roman när diktens universum har så
mycket fantastiskt att erbjuda.”
Hej Susanne!
Jag har över 85 publicerade essäer (om skilda litteraturepoker, författarporträtt, lyrik och
poetik, flitigt skrivna under drygt ett år) i nät-tidskriften ”Kulturen” och en läsarkrets på
mellan 700-1500 personer till varje essä.
Sitter även med i tidskriftens redaktion sedan ett antal år och gör också en hel del
korrekturläsning, samt recenserar facklitteratur inom humaniora. Gör detta gratis dock.
3. Min utbildning, förutom gymnasiet, är en fil.mag i litteraturvetenskap från Stockholms
universitet, där jag även läst litteratur-kritik, filosofisk estetik och grundkursen i Idé-historia.
Jag har även publicerat en diktsamling och kommer till årsskiftet att ingå i en antologi med
ett flertal av mina essäer.
Har även Lyckats få hängiven läsarkrets till min lyrik och de som följer är bland annat:
Crister Enander, Gabi Gleichmann, Ann Heberlein, Pia Tafdrup, Hilda Hellwig, Oliver
Parland, Arne Dahl, Ingemar Haag, Carsten Palmer Schale, Alexandra Ahndoril, Åsa Maria
Kraft, Bo Cavefors, Athena Farrokhzad, Mustafa Can, Mara Lee G, Lina Teresa Hagelbäck,
Clemens Altgård, Tomas Espedal och Marja-Lena Sillanpää.
Gabi Gleichmann skrev dessa rader till mig efter att ha läst min essä om Rilke:
”Härlig och uppfriskande start på morgonen: Rilke och hans Duinoelegi insiktsfullt och
läckert serverad av Göran. Kunde inte bli bättre.
Du framstår alltmer som en av våra mest sensibla och djupsinniga litteraturuttolkare.
Fortsätt att närläsa och skriva!
Stor ära för mig att du vill fördriva din tid med min roman när diktens universum har så
mycket fantastiskt att erbjuda.”
Har även en ny diktsamling färdig för publicering, likaså min bok ”Tankens ambivalens” och
en samling ”Prosa-lyrik”.
Skickar även med några länkar till ett litet urval av mina essäer om du finner något intresse
och vill även lyfta att innan jag började studera på universitetet i Stockholm år 2000 så hade
jag varit bosatt där under tjugo år med en början som bartender och längre fram, under tio år,
chef och ”uppstartare” av ett flertal krogar.
Hm, varför skriver jag detta? Jo, blev plötsligt inspirerad och intresserad att få tillhöra din
verksamhet.
Om detta är ömsesidigt, så finns mycket av min yttre sfär upplagd på Facebook …
Essä: En diktares svårighet (med egen lyrik)
http://tidningenkulturen.se/index.php/mer/litteraert/155-utopiska-geografier/19920-en-
diktares-svarighet
6. Mvh
Göran Gröning
Jag söker alltså jobb!
Kanske (om tid finnes) kan detta sporadiska urval dikter vara av intresse!
Mvh
Göran Gröning
Det var längesedan jag satt klistrad framför en ”natur”-serie, men denna tog fullständigt
andan ur mig och jag har älskat varje sekund: ”Världens natur – Monsunen” (5 avsnitt på svt)
Det måste ligga i generna.
Eller är det inspirationen från de djupa skogarna,
de gröna slätterna och himlen som speglar sig i de många sjöarna?
Någonstans finns förklaringen att Värmland väcker sådan lust till berättande
och skaldande bland dem som bott och bor där.
/ Annelie Mannertorn
”Ingen kan frälsa människorna från deras sorger, men den förlåtes mycket,
som föder hos dem nytt mod att bära dem.”
/ S. Lagerlöf
EN GHASEL
Jag står och ser på världen genom gallret;
jag kan, jag vill ej slita mig från gallret,
7. det är så skönt att se, hur livet sjuder
och kastar höga böljor upp mot gallret,
så smärtsamt glatt och lockande det ljuder,
när skratt och sånger komma genom gallret.
Det skiftar ljust av asp och al och björk,
där ovanför står branten furumörk,
den friska doften tränger genom gallret.
Och över viken vilket präktigt sken,
i varje droppe är en ädelsten,
se, hur det skimrar härligt genom gallret!
Det vimlar båtar där och ångare
med hornmusik och muntra sångare
och glada människor i tusental,
som draga ut till fest i berg och dal;
jag vill, jag vill, jag skall, jag måste ut
och dricka liv, om blott för en minut,
jag vill ej långsamt kvävas bakom gallret!
Förgäves skall jag böja, skall jag rista
det gamla obevekligt hårda gallret
— det vill ej tänja sig, det vill ej brista,
ty i mig själv är smitt och nitat gallret,
och först när själv jag krossas, krossas gallret.
/ G. Fröding (1891)
”Skåpet var utan nycklar!…
Utan nycklar det stora skåpet”
/ Rimbaud
8. Och begäret att öppna den sista porten och bryta det sista sigillet flyttar plötsligt min fantasi
till sagorna där hjälten lämnats ensam i ett slott med många dörrar av vilka en förbjuden och
förseglad.
De andra dörrarna frestar mig inte längre. De blinda festerna har öppnat mina ögon och jag
vet nu att allting bara tjänar till att uppskjuta eller förbereda det långa ögonblicket framför den
stängda dörren, då handen, redan utsträckt, tvekar att bryta sigillet som kanske är evighetens
jungfrudom.
/ G. Ekelöf
En nattlig novis knåpaR och försöker …
SIARE!
Levande som i en tavla
står jag utanför mitt verk,
som
begäret
ur all rörelse
blir gripbar
endast som en kallelse,
just där synen kallar Dig,
just när färden börjat stillna
lockelsen återhämta sig.
Rimbaud:
”Ditt huvud vänds bort: den nya kärleken!
Ditt huvud vänds tillbaka: den nya kärleken!”
/ Gröning
Morgens – med morgontankar
9. Det andra ljuset
i det tysta bruset
stilla vatten som bländar genomfruset
”Bene qui latuit, bene vixit”
Det andra ljuset
i det släckta huset
stommen som föregår anderuset
”Ocrux ave spes unica”